Jomensåatt. Jag misstänkte ju att jag blivit friend zoned och igår redde vi ut begreppen en smula. Det visade sig att han kände att det saknades något för att han skulle vilja fördjupa relationen ytterligare. Han förklarade att han gillar att vara med mig. Det känns lugnt och avslappnat. Och så tycker han att jag är smart och snygg. Men han tvekar och har därför medvetet varit avvaktande.
Jag svarade att jag uppskattar hans ärlighet och skickade samtidigt tillbaka bollen med en fråga om hur han tyckte vi skulle göra nu?
Efter flera långa, kloka och ärliga SMS konstaterade vi båda att det kändes lättare efter att ha luftat ämnet. Vi är överens om att det grundförutsättningarna är mycket goda och att vi ska försöka ta vara på det positiva. Vi ska förutsättningslöst utforska vidare vad som finns mellan oss för att se var det landar.
Vi skulle ha setts idag men det kom en snöstorm emellan.
Jag är försiktigt positiv. Jag tror kanske att känslorna kan komma eftersom vi lättade på pressen. Ändå känns det som luften gick ur mig. Det är en kantstött Elaine som dricker glögg och äter saffransgifflar idag. Ljusen är tända i adventsljusstaken och förhoppningsvis eldar jag inte upp huset idag heller.
Det kan krypa fram romantiska vibbar allteftersom, det har jag upplevt. Det behöver inte vara det stora fyrverkeriet från början, även om det är rätt kul. Fast farligare, förnuftet blir lite akterseglat....