Grodans magsjuka fortsätter. Vi är nu inne på tredje dagen. Han kräks inte hela tiden. Faktum är att han nästan inte kräks alls. Men till kvällen så kommer det.
Jag och Sambon har hanterat vinterkräksjuka i princip varje vinter sen vi träffades. Och flera gånger per säsong sen Grodan föddes. Förra vintern hade vi den en si så där 3 vändor. Men detta är något annat. Det här är nog de där maginfluensorna man hade när man var liten. Då var man ju kräksjuk i flera dagar. Men som jag minns det så kräktes man några gånger per dag. Kanske tre efter den där första intensiva dygnet.
Så vi har inte riktigt vanan i detta. Så igår kväll när han skulle sova fick han välling som vanligt. Han hade ju ätit både frukost, lunch och middag om än lite dåligt. Men det är ju bara väntat. 2dl välling var inget magen gillade.
Så här i efterhand är det också något som jag kan tycka är rimligt. Lite för mycket för fort. Fel av oss att anta att magen var ok efter 14 timmars lugn.
Men idag. Jag fattar ingenting. Han kunde äta på morgonen. Och till lunch. Lite, men dock mat. Vid 15-tiden började han tacka nej. Och när jag försökte hitta något han var villig att acceptera till middag var det tvärnej till allt. Han hade ont i magen sa han. Eftersom han inte kräkt sen igår trodde jag att magontet var en alldeles för tom mage. Så där man kan få att hela magen knyter sig och gör ont. Enda sättet är ju att sakta och försiktigt äta lite, lite tills knuten släpper.
Men jag kunde ju omöjligt vara säker. Så när han inget ville ha så slapp han. Vatten gick bra. Men inget annat. Och ÄNDÅ kräktes han när det var dags att gå och lägga sig.
Och nu har han börjat bli rädd. Vill inte gå och lägga sig, för då kommer han kräkas säger han. Vill inte ha någon mat. För då kräks han.
Jag vet, det kommer släppa när illamåendet och olusten försvinner. Men det är så jobbigt att sitta bredvid och se på.
Nåja. Vi har många sjukdomar att ta oss igenom. Och det kommer vara synd om mina barn många gånger. För även om det finns de som tycker jag är en hemsk och hård mamma så finns det rum för annat också.
Det kan mycket väl vara vinterkräksjuka ändå. Det yttrar sig inte likadant alla gånger har vi fått erfara (och har jag läst mig till). Dessutom var magsjukorna vi hade som barn med största sannolikhet precis samma som kallas vinterkräksjuka idag - man hade bara inte börjat använda namnet ännu. Men virusen var desamma då som nu. Det finns ju iofs andra typer av magsjukevirus också (och sådan som orsakas av bakterier), men t ex rotavirus drabbar mest barn och iom att din sambo blev så dålig är det väl inte troligt att det är en sådan variant.
Hoppas att han kryar på sig snabbt och att ni som inte varit sjuka slipper - magsjuka är hemskt!
2012-12-07 07:45:02
AnnA
Krya på er! Kram
2012-12-07 11:43:26
Info
Namn
Jazz
Född
-
Hemstad
Stockholm
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-12-27
Antal texter
1 076
Övrigt
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.
Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.
De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.
Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk
Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte