Öronspecialist.

Grodan har varit på landet från fredag - onsdag med mormor och morfar. Vi andra var för sjuka för att åka med. Redan när han åkte i fredags sa han att han hade ont i örat. Under veckan har han fortsatt ta sig åt örat, fast han klagar inte nämnvärt. Mormor har ju så klart varit i kontakt med sjukvården i kommunen, men fick svaret att öroninflammationer behandlas inte förrän trumhinnan spricker. Då måste man träffa läkare.

Så kom han hem i onsdags. Igår ringde jag och bokade tid på vår vårdcentral. Då hade han gått på Alvedon i en vecka och jag gillade inte tanken att bara fortsätta med den behandlingen. Dessutom är det i örat som läkarna i ett år har sagt att han har mycket vax i. Så jag tänkte att det även kunde vara en vaxpropp som gjorde ont.

Sambon var ju ett öronbarn som liten. Ett öronbarn som dessutom hade maximal otur och i vändorna när man försökte komma till bukt med de återkommande öroninflammationerna så lyckades man med konststycket att få in bakterier i örat så man tillslut tvingades operera bort alla delar i innerörat. Så Sambon är helt döv på ett öra och nedsatt hörsel på det andra.
Så när det kommer till mina barn och öron så är jag lite känslig. Inte så att jag tror att de prompt måste drabbas av Sambons maximala otur. Men att de kan ha ärvt hans trånga örongångar ser jag som en risk.

Vi fick tid samma dag. Jag ringde till Sambon och bad om namnet på hans öronspecialist. Om vårdcentralen skulle säga att de inget kunde göra av #valfri# orsak så tänkte jag begära remiss till öronspecialisten med hänvisning till Sambons öron. Jag ville också komma till just den öronläkare som Sambon haft i så många år.

- Jag tror att man kan bara ringa och boka tid hos honom nu sen han öppnade privatklinik.
- Kolla upp det då. För om det är så att det krävs remiss så vill jag inte missa tillfället att begära det idag.

Sambon la på luren för att sen ringa upp 20 minuter senare.
- Grodan har tid hos min doktor 10.30 idag. Jag kommer hem och hämtar honom så åker jag dit med honom.
Och så blev det.
Sambons öronspecialist säger inte till oss att använda Revaxör på vår 2-åring för att få bort vaxet som ligger i örat. Han går in och tar bort det själv på en gång. En stor klibbig klump plockar han ut. Sen konstaterar han att det är en inflammation som är där bakom. Vi får Kåvepenin utskriven. Och på frågan om Grodan kan ha ärft Sambons örongångar så rycker han bara på axlarna och säger
- Nä, så måste det inte vara. Och vad spelar det för roll? Får han problem så kanske man behöver sätta in rör, men det behöver inte bli något mer alls. Hör av er om inte antibiotikan har hjälpt om 5 dagar.

Det känns så skönt. Skönt att han har rensat bort den stora vaxproppen i örat. Rimligtvis borde Grodan höra lite bättre nu när den är borta. Skönt att han har tittat i örat utan att tycka det är något speciellt med det. Skönt att slippa gå ytterligare tid och bara proppa i honom alvedon och vänta på att trumhinnan antingen spricker eller inflammationen läker. Skönt att veta att vi kan ringa och boka tid hos specialisten om det visar sig att Grodan lätt och ofta får inflammation. Skönt att läkaren inte tyckte det där med ärftlighet var något att jobba upp sig kring.

Nu kan jag fortsätta gå till Vårdcentralen och inte skapa egna hjärnspöken.
Själv var jag på Vårdcentralen igår och fick Rinexin för att minska trycket i bihålorna. Den medicinen älskar jag. De senaste förkylningarna har alla suttit i bihålorna och för mig hjälper dessa piller alldeles fantastiskt. Förkylningen löser de ju inte, men man slipper ha ett tryck från bihålorna ut i hela huvudet.

Nu ska jag gå och göra apelsintryffel.