Idag hade jag jeans på mig som inte var mamma-jeans för första gången på drygt ett år. Kan inte säga att de satt så himla fint, och det var sjukt obekvämt. Men de satt på i alla fall. Och de gick att knäppa. Även om jag gled ur dem så fort jag kom hem och gick över i mina mjukisbrallor.
Det är bara en liten, liten seger.
För jeansen var ju så klart strech. Och jag trivdes inte i dem. Så därför räknas inte det här på riktigt. För det är inte förrän man känner sig hemma i dem som de egentligen passar. Och jag har många kilon kvar innan jag är tillbaka där jag var innan.
Men små segrar blir till slut stora! Det är det som räknas =)
2012-09-17 23:23:21
Info
Namn
Jazz
Född
-
Hemstad
Stockholm
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-12-27
Antal texter
1 076
Övrigt
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.
Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.
De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.
Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk
Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte