symaskinsgudinnan

*tralalala*
Nu har jag äntligen sytt klart klänningen jag våndats över i över en månad, som jag ska ha när Ullis och Stefan gifter sig i slutet av maj (men jag hoppas att vädret inte blir allt för fint, för den är rätt varm).
Jag har visserligen inte fållat den än, men eftersom det inte är så avancerat (bara tråkigt) räknar jag den som klart. Nästan...

Allt har flutit på så bra, och blev så bra (några småfel bara, inget allvarligt) att jag känner mig som en total symaskinsgudinna. Inte ens blixtlåset krånglade. Hallå, fatta! INTE ENS BLIXTLÅSET! (alla som nån gång sytt i ett blixtlås förväntas nu nicka instämmande samtidigt som de ser lite lagom impade ut)

Dessutom, som ett extra plus liksom, passar klänningen alldeles utmärkt trots att den inte riktigt är min vanliga stil, och den ser nästan precis ut som skisserna jag gjorde av den i vintras nångång.
Det här vore ett utmärkt tillfälle att försöka mig på den där korsetten jag tänkt sy sen i höstas... innan jag glömmer bort vilken gudinna jag är. =) Men usch, jag måste göra ett mönster... *gaaah*

En bild på underverket säger ni? Det får vänta ett tag. Kanske en månad. Om JAG kan vänta så länge. Det känns inte riktigt rättvist mot den att låta den finnas riktigt på riktigt innan tillfället den är gjord för...