Inte äta godis

Jag har slutat äta godis. Gjorde det väl för någon vecka sen. Eller två. Det skedde efter att jag hade tryckt i mig 3 stora Toblerone på typ en vecka. Då ruttnade jag ordentligt på mig själv.
- Nu ska jag fan inte äta godis förrän jag är gift.

Om vi har bestämt något datum för giftemål?
Nej, nej. Vi har inte ens bestämt vilket år vi ska gifta oss. Så det kan ju dröja ett tag innan det blir godis nästa gång. Men det är enda raka. Jag fixar ju inte att äta lagom.

Äter fortfarande glass, bullar och kakor. Men bullarna och allt annat bakat blir det stopp för efter min födelsedag. Jag har nämligen en tårta jag ska provbaka då och jag hoppas det är en tårta som kommer bakas fler gånger. Men då måste jag ju provsmaka den också.

- Ska du inte ens få äta bullar när du är bortbjuden, undrar Sambon.
Jo. Kanske. Jo, det kommer vara ok. Om det är kalas och sånt.

Sambon blir impad som tusan. Jag säger att jag har gjort sånt här förr. Men har är lika impad i alla fall. Det är inte jag.
Varje gång jag ställer mig på vågen är jag sanslöst oimpad. 10kg. 10 jävla kilo för att komma tillbaka i den vikt jag i alla fall hade innan jag blev gravid första gången. Min vikt mellan graviditeterna har ju inte varit stabilt nog för att säga att jag verklgien kom tillbaka till min pre-grav-vikt.
Inte känns det bra just nu heller när jag inte kunnat hålla fingrarna i styr utan käkat 3 pinnglassar. Jävla skit. Nåja. När semestern är slut är detta skitätande över också. Det ska jag försöka mobilisera nog med kraft att ta tag i det här på riktigt.