Jag vet inte om det är ledigheten eller vad det är, men humöret folks, humöret! Det började för några dagar sen men grinighet som jag tolkade som försenad pms. Men sen fortsatte det. Jag vaknar glad men sen är det någon liten skitgrej som händer som får mig att bli överdrivet skitsur, och sen är det liksom kört ett tag framöver. Förbaskat ansträngande.
Nu är mannen borta över dagen och jag går och känner den där gamla ångesten krypa i kroppen. I armarna, sådär som det brukade göra.
Jag funderar på om jag hanterar ledigheten dåligt (och visst, jag får dåligt samvete över att jag inte gör så mycket som jag borde osv) eller vad det är. Fast jag vill inte ens behöva gräva i obetydliga saker, jag vill bara vara glad! Det är smekmånad och semester, goddammit!
Men så länge ligger jag i en soffa på altanen och småfryser, för jag fick för mig att det skulle börja åska och ville inte missa det. Men jag vet inte jag.