Här händer det grejer.

Jazzie 2012-06-12 12:18 (1 kommentar)
Här händer det grejen. Nu är grävgrabbarna i princip klara med att grusa vår uppfart och vägen till entren på baksidan. Så mycket yta det blev där bak! Det blev en ganska stor grusad yta som vi nu måste på något sätt mjuka upp. Jag ser framför mig en platsbyggd fyrkant av samma slipers som vi ska ha på sidorna om uppfarten. Tjocka stockar som man lägger på varandra. Och den här fyrkanten ser jag mig en Magnolia.
Baksidan ligger i norrläge, men har faktiskt förvånande mycket sol. Så jag hoppas det kan funka. Framför allt för att det är rätt så i lä gentemot alla andra väderstreck i detta blåshål vi bor i. Sabmon rynkar på näsan när jag föreslår Magnolia. Han tror sig tycka att de är tråkiga all övrig tid då de inte blommar. Men jag ska nog få igenom min idé om jag verkligen vill. Ska gå och smutta på tanken och pröva att i fantasin placera dit olika träd.

Idag var också låssmeden här. Han satte handtag på altandörrarnas utsida. Det behövs. Vi kommer alla springa in och ut ur det här huset och använda alla dörrar vi har. Det funkar inte när 2 av de 4 inte går att stänga eller öppna utifrån. Så nu är det fixat. 1200 pix på ett ungefär. En jäkla deal tycker jag eftersom jag trodde vi skulle behöva köpa ny dörrar. Och DET hade kostat.

Sen behövde det där jäkla partytältet inte sitta uppe länge för att vi på allvar skulle börja prata inglasning. Och nu har vi bestämt oss. Vi glasar in altanen utanför köket. När beror lite på när vi får in papprena för bygglov. Det är lite sent påtänkt om vi skulle ha ett bygglov innan semestrarna börjar. Men jag tänker mig att det kan bli en höstaktivitet. I annat fall så är det vårt projekt att börja med nästa vår. Fint att vi fick tillbaka så mycket på skatten i år.

Jag har varit och köpt stenar till kanten på min rabatt. Och äntligen fått ner vårens påskliljelökar i jorden. Nu sticker de upp som gul/grön trist blast. Men så är det ju just nu. Igår råkade jag köpa mig lite nya blomster till rabatten. Så de ska ner i jorden idag.
Vaddå, kanske någon tänker. Om du har en rabatt är det väl bara att köpa blommor och fylla på.
Ja, jo. Problemet är att rabatten är inte riktigt klar. Det saknas lite kant och ganska mycket jord.
Det går sakta framåt, men jag klarar liksom inte riktigt att vänta tills allt är klart. Så nu har jag tio solhattar som stått och väntat på att sättas ner. Och igår blev det lite bolltistlar, alunrot och några riddarsporrar.
Haha! Jag som har suttit och läst om färgkombinationer ocg kompositioner i rabatter. Hade sett framför mig en så där RÄTT rabatt enligt konstens alla regler. Men jag har totalt vänt i frågan. Skiter i färg, form. Struntar om man ska ha tre eller fem i grupp. Om de ska upprepas eller inte. Jag gör precis som jag vill. Väljer de blommor jag vill ha. Sätter dem i rabatten där en plats erbjuds. Med viss tanke att sätta de låga längst fram och de högsta längst bak. Men sen får det liksom bli som det blir.
Vårt liv ser ju ut så. Inget går att få så där perfekt och städat. Varför ska våra blommor vara det? Nej. Det får bli en kaosrabatt. Den kommer utvecklas efter mina behov. Så ingen vet ju hur den kommer se ut om ett år eller två. Allra minst jag.

Nu tror jag det blir en liten barnvagnsprommis så Tusse somnar. Hon är så trött att ögonen går i kors, men somna vill hon inte göra.

AnnA

Härligt det låter. Och det är precis så man kommer på alldeles fantastiska blomkombinationer, när man stoppar ner lite det man känner för :)

2012-06-12 14:01:44


Info
Namn
Jazz
Född
-
Hemstad
Stockholm
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-12-27
Antal texter
1 076
Övrigt
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.

Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.

De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.

Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk

Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte