i natt var vi vakna båda två en stund. inte av någon särskild anledning, vi bara råkade vakna till samtidigt. vi har huvudändan av sängen mot vårt stora sovrumsfönster. så vi låg där en stund i sängen och tittade ut genom fönstret på den helt fantastiska stjärnhimlen ovanför våra huvuden och höll varandras händer och småpratade om ditt och datt. och sedan somnade vi om.
idag är jag lite trött. det är väl inte meningen att man ska ligga och titta på stjärnor och hålla händer och småprata om nätterna. man ska sova och samla kraft så man orkar med sitt skitstressiga jobb på dagarna.
men när det ramlar in såna där små stunder av närhet och stunder av lycka. då får man ta vara på dom, när de än inträffar.