jamen då var det väl måndag igen och jag är inte ett dugg utvilad, snarare tvärtom och så sent som i går kväll låg jag som en liten vissen blomma i soffan och orkade inte ta mig för någonting, och då hade jag ändå vilat i stort sett hela dagen. och hela lördagen med för den delen. ingenting av vikt och värde har blivit uträttat den här helgen och det känns väl sådär.
och på jobbet är det stressigt och det känns som att allting måste göras med andan i halsen och i sista minuten och ingenting får gå fel och det finns fan inga marginaler till någonting. och jag får liksom ingen ordning på grejer för så fort jag sätter mig ner och ska påbörja någonting så dyker det väl upp något superakut så jag får släppa allt. och det är väl okej att ha det så ett tag, när man vet att det blir lugnare sen. men sen ska vara nu, det är ju för farao lågsäsong nu och det är ju då man ska ladda sina batterier lite och jobba med sina lågsäsongsprojekt, det vill säga allt det man inte hinner göra under högsäsong, VARVA NER. men nä, i år blir det inte så. och nästa år kommer att bli värre än någonsin, spår de som vet. jaha.
nej, men nu får det väl vara slutgnällt för idag. eller nej, här kommer lite till, för idag är det avslutning på agilitykursen, och den som har varit så kul. och i klubben är det TURBULENS just nu, sådär som det uppenbarligen alltid blir i alla ideella föreningar med jämna mellanrum, så ingen vet hur det blir med någonting nästa år. BORING, jag som vill ha ordning och reda och planering och struktur.
på fredag ska vi i alla fall åka iväg och träna lydnad för en halvkändis, valpen och jag. är egentligen inte jättesugen på det eftersom det är med Z och hennes rasklubb och de är lite...speciella, allihop faktiskt. men jag får ju skylla mig själv som tackade ja, förhoppningsvis snappar man väl ändå upp något som man kan ha nytta av.
ja, och sen fyller min mamma år nu i veckan och hon är en sån människa som säger att hon inte vill ha någon uppvakning men som blir förnärmad när hon inte får det. kul nästan jämt, men jag får väl ringa åtminstone. har inte lust att prata med henne men jag måste väl. och ingenting är bestämt om jäveljulen heller, så det får vi väl också dra en vända, suck. och sen fyller mr S år om några veckor och då vill hans mamma komma och hälsa på. trots att mor och son knappt kan vistas i samma rum i fem minuter utan att ryka ihop och sedan vill hon ha sympati hos mig och när jag istället försöker vara diplomatisk så blir hon förnärmad. vart jag än vänder mig står det förnärmade kvinnor i mammagenerationen och suger musten ur en. dubbelsuck.
nä, nu får jag väl fortsätta jobba undan här.