Konstigt

När man inte får mens, så brukar det ju bero på en graviditet. Så när nu min inte dök upp tänkte jag att kanske, kanske? Men så var det inte, och sannolikheten är ju extremt låg, men ändå. Ingen mens på sex dagar och jag brukar ändå vara hyfsat regelbunden.

Men nä, inte gravid, bara nån slags intighet, och jag googlade lite lätt igår, och fattar att det kan ju vara så nån gång då och då, det behöver inte vara cancer eller klimakteriet eller något konstigt, utan bara att mensen bara uteblir en månad, men det stod också "fundera över hur du har det i ditt liv och vilka förändringar du kan göra, det beror ofta på stress" och jag tänker WHAT för jag har ju gått ner på halvtid, men visst, det finns andra stressmoment och tjafs och ofas och tröttma och grubbel.

Men ack, vilket konstigt vakuum jag hamnar i. Jag älskar inte mens, men den är ändå ett kvitto på att det mesta fungerar. Och så bara kommer den inte. Men jag har ändå PMS-aktiga känslor och grät på Idol-reprisen nyss och vill rymma ut genom dörren om mina barn skriker mot varann en gång till.

I övrigt har jag varit nyttig i sex veckor, jag har ätit bra och barnen har ätit bra, alla har ätit bra, men i dag orkar jag inte, idag blir det (visserligen hemmagjort) godis och chips och cola till middag. Hupp.