måndag eller nåt

I fredags satte jag bröddegar, såna där långjästa med bara 3 gram jäst per deg. Så på lördagmorgonen fick jag ställa klockan för att gå upp och baka. Och åh, genast när brödet kom ut ur ugnen bestämde jag mig för att jag får äta bröd på lördagar. Inte annars, men på lördagar.
För bröd är lite vackert ändå. Ursprungligt, bondskt, gediget. Att breda smör på nybakat, fortfarande varmt bröd, och lägga ost uppå och sen dricka kaffe med mjölk till. Det är något jag inte vill vara helt utan.

Och sen for min man iväg på evenemang och jag vill inte vara helt onyttig den dagen så jag bestämde mig för att frosta av frysen. Men först kallade jag hit min mamma. Alltså, jag kan ju frosta av frysen själv - men det är roligare om man är två. Dessutom är hushållssysslor ett bra sätt att umgås. Tycker jag.

Annars: jag är slö och trött och lat. Lite sur och gapig ibland men säkert snäll och rolig på nån fläck. Lite sur på det där - att jag är så tröttsam och ironisk ibland och med dåligt tålamod mot mina barn. Men jag blir lite irro, lite trött, när det verkligen är NOLL tid på egen hand, när jag ALDRIG är ensam, när de är uppe lika länge som oss och inte kan somna tidigare.
Suckade tidigare idag på min man som lite vänligt sa "ska du verkligen ha långkalsonger på dig? Blir det inte för varmt?" och jag bara "DET ÄR LEGGINGS!" och sjuåringen sa också det i kör samtidigt med mig "MEN DET ÄR JU LEGGINGS!". Sen la jag till "hellre lite varm än med värmeutslag mellan tjockbena!".

Det är ju lite dekadent alltså men i dag har vi i alla fall gått långpromenad och ätit god middag och på kvällen var barnen och jag ute och strosade omkring på gården, kollade på korna, gölle-göllade lite på avstånd med kon som var vår flasmatade kalvsötnos för två år sen.

Det var fint. Nu ska jag ta min halvtimme av egentid och titta på tv! Wihooo! I morgon ska jag laga ett hål i en tand det första jag gör. Känns lagom peppigt.