5-minuters-metoden

I somras sa jag att 5-minuters-metoden inte var en metod för mig. Jag kände inget behov för den och kände inte att den passade mig i mitt föräldrarskap.
Nu känns den som den rätta vägen för mig. För oss. Sambon och jag behöver få den familj vi vill ha, men istället håller vi på att anpassa oss till de villkor Gordan dikterar.

Jag känner också att Grodan inte far illa av att lära sig att inte allt sker på hans premisser. Han är inte rädd utan mest bestämd. När han vaknar på natten ställer han sig upp. Står först tyst i spjälsängen. Sen säger han "huh" för att påtala att han står där. När han börjar grina är han inte ledsen eller rädd, han vill bara påpeka att han inte är nöjd med situationen.

Vi har kommit en bit på väg till hur vi vill ha det. Han sover sen en tid tillbaka i sin egen säng. Och jag får honom att somna om där. Men tyvärr får jag honom att somna om. Han somnar inte om själv. Och han vaknar oftast 2 gånger per natt. Ibland är det bara att lägga honom ner så somnar han om. Men ibland krävs det en stund. Oavsett så har jag ju fått kliva upp och vakna till. Sover Sambon i samma rum så har han ju också vaknat även om han inte klivit upp.

Nu har vi levt så här så länge att Sambon vaknar 2 gånger per natt, fastän han nu sover i eget rum utan att bli störd. Han går och lägger sig tidigare och tidigare för att försöka kompensera sin dåliga sömn och är jämt trött. Jag i min tur går och lägger mig senare och senare. Jag vet ju att Grodan vaknar mellan 00-01 och känner att jag lika gärna kan vara vaken tills dess. Det beror ju också på att jag har svårt att somna som det är.
Det är så mycket kring huset, garaget, tomten och det faktum att vi behöver en bil till att jag har svårt att få tankarna att stanna upp så jag kan somna.

Jag vill att vi ska få ihop vårt liv igen. Jag vill ha ett gemensamt liv. Inte ett jävla zombie-liv där vi går omlott med varandra. Grodan behöver lära sig att sova hela nätter. Han behöver lära sig att lägga sig ner själv och att somna om ifall han vaknar. Och just nu känns 5-minuters-metoden som vägen dit för oss. Ikväll hade vi en gigantisk drabbning, jag och Grodan. 50 minuters långt krig. Men nu sover han. Jag gjorde inte helt rätt ikväll. Men jag ska lära mig. Och Grodan också. Sambon får lära sig han med. Mormor satt i soffan och tyckte synd om Grodan.

Grodan var nog väldigt förvånad över att inte få sin vilja fram. Jag kände mig hård men faktiskt inte elak. Det var en väldigt arg liten diktator som var ytterst upprörd när hans undersåtar inte gjorde som de blev tillsagda.
Min lilla Groda. Jag älskar dig. Men du måste lära dig det här, för vi ska bli en familj som funkar.