Day 17 – Your favorite memory

när jag var liten var jag hästtokig. eller det är jag förstås fortfarande, även om "egen häst" kanske inte längre står överst på min önskelista. men när jag var liten stod det så. jag tjatade, bönade, bad. till slut fick jag i alla fall börja på ridskola och de fyrtiofem minuterna i veckan som min lektion varade var det enda jag levde för. tyvärr bodde jag så långt bort att jag aldrig kunde bli en sådan där tjej som tillbringade all sin lediga tid på ridskolan, utan jag fick nöja mig med de där fyrtiofem minuterna. som gick alldeles för snabbt. mellan ridlektionerna lånade jag alla hästböcker som fanns på biblioteket och läste och skrev upp allt som jag tyckte var värt att känna till.

en sommar skulle min pappa hjälpa en bonde som bodde ett par mil från oss. jag följde med dit varenda dag, för den här bonden hade några gotlandsruss. medan min pappa jobbade i lagården så stod jag utanför hagen och klappade ponnyerna. jag blev särskilt förtjust i en liten fux, jag tyckte han var den finaste hästen i hela världen.

jag tjatade och tjatade om en egen häst, men det var det inte tal om, fastän vi bodde på en gård på landet. den hösten började min pappa bygga en kätte i lagården. jag frågade vid något tillfälle vad den skulle vara till och han sa att han skulle ha lamm där till våren. det lät ytterst rimligt, så jag tänkte inte så mycket mer på det.
en kväll kopplade min pappa på en transportkärra på traktorn och sa att han skulle åka och hämta en galt som skulle betäcka suggorna. och så åkte han iväg, och när han kom tillbaks frågade min mamma om jag inte skulle gå ner till lagården för att titta på galten. först tyckte jag att det var väl ingenting att gå ut för att se, för det var mörkt och snöade, men hur det nu var så gjorde jag det ändå. och när jag kom ner till lagården stod pappa och mina syskon där, och så öppnade pappa transportkärran och där stod ingen galt, utan den lilla fuxen från i somras! pappa hade köpt honom, och han var min, bara min!


(min pappa ville egentligen ha en egen häst att köra i skogen med, men det fick han inte för min mamma. jag tycker ändå det var fint med själva ÖVERRASKNINGEN, att han hittade på att han skulle snickra en lammkätte när det i själva verket var en box, och att han lurade mig med att han skulle åka och hämta en galt och kom hem med en ponny istället. jag misstänkte ingenting och därför blev överraskningen tusen gånger så stor, jag tror det var den lyckligaste dagen i hela mitt liv. det är hur som helst mitt allra finaste barndomsminne, alla kategorier.)