En ny typ av ångest

Lisasan 2010-10-05 19:22 (11 kommentarer)

Släppte in katten förut och lillan satt på golvet i köket i sin fina babysitter. Jag gick in i köket och stod precis bredvid babysittern när jag ser katten i ögonvrån. En tass, rätt över lillans ansikte, och full panik. Lillan illvrålade och jag höll på att svimma av panik innan jag såg att det inte var så farligt. Hon kunde ju fått en klo i ögat, men fick en rispa över ansiktet. Förmodligen ville katten bara "känna" med tassen, klon var säkert indragen så gott det gick, men rispade ändå. Ångesten jag kände inför tanken på att mitt barn kanske var skadat var helt enorm.

Ringde sambon på jobbet och lipade. Förklarade att vi måste göra oss av med katten. Vår underbara lilla katt, men så jäkla spattig, vild och förmodligen korkad. Sen fick jag ännu mer ångest när jag slängt ut katten i trädgården, och en stund senare hörde kattskrik utanför. Jag gick ut och där satt stora feta grannkatten och trakasserade vår lillmisse. Först utslängd, sen trakasserad av grannen. Hur kul är det liksom. Jag lät missan komma in igen, men vakade som en hök över henne.

Jag vet verkligen inte varken ut eller in. Vi vill ha kvar vår kära misse, men finns det minsta risk att något händer med lillan är valet lätt. Mitt sunda förnuft säger mig i och för sig att om katten verkligen velat ge sig på lillan hade hon haft mer än en liten rispa, men samtidigt vet jag ju inte hur katten reagerar om hon råkar rispa henne och det kommer en droppe blod... kanske kommer rovdjursinstinkterna fram och tar över. Bara tanken gör att jag får sån jäkla ångest. Min lilla söta fina lillan, inget och ingen ska få skada henne.

Tintomara

Men vet du, massor av ungar växer upp med katter och andra djur. ha inte för bråttom utan kolla lite. Jag har svårt att tro att katten skulle göra barnet illa. Vi hade inte katt men väl hund när barnen var små, och alla barnbarnen har vuxit upp med både katter och hundar.
Det går säkert bra ska dui se! Kram!

2010-10-05 19:50:53

Pocks

Nej, jag förstår absolut dina tankar. Katter är dessvärre lynniga och även om jag vill tänka som Tinto så gör jag inte det. Jag hade också lätt som en plätt gjort samma ställningstaganade - även om det gör så jävla ont - för katten är ju ens baby också på sitt sätt. Men efter att ha sett min förra katt bli rovdjur när hon blev pressad så vet jag att de, om de är typen med lynniga karaktärsdrag, inte alltid är så pålitliga. Även om man vill och önskar. Hoppas det går bra.

2010-10-05 20:01:16

Anni

Jag tror inte alls det är farligt att ha katt och småbarn ihop, många av mina vänner har båda och det har gått hur bra som helst. Barnen har fått sina revor när de fösökt bära katten i svansen, men alla har överlevt. Däremot ska man ju aldrig lämna dom ensamma utan uppsikt. Förmodligen var katten bara nyfiken, jag tror inte du behöver oroa dej. Jag kan förstå din mamma-reaktion att du vill skydda din bebis, men tycker det verkar drastiskt att slänga ut katten.

2010-10-05 20:11:37

Lisasan

@Tinto, @Pocks, @Anni: Jag vet, de flesta katter och hundar verkar ju ha någon inbyggd spärr mot att göra barn illa. Dessvärre är våran misse av den mer vilda sorten. Hon biter och har bitit oss vuxna oprovocerat och kraftigt, och jag misstänker att det har med hennes struliga start i livet att göra. Sedan har jag iofs sett ett lite större barn dra henne i svansen, och det enda som hände var att hon skrek till och sprang iväg. Men rädslan för att hon är så lynnig finns där.

Å andra sidan är det en begränsad period som är problematiskt, när lillan blir större blir problemet också mindre. Kanske kan vi komma på en lösning. Jag hoppas i alla fall det.

2010-10-05 21:32:07

Moot

Jag älskar djur.... Men djur är djur och jag skulle ALDRIG lita på ett djur i närheten av ett litet barn!!!!!

2010-10-05 21:40:51

Anni

Ja om katten är knäpp och biter folk så är det förstås en annan sak. Då förstår jag att du inte litar på den. Men rent allmänt tror jag även djur har en instinkt att skydda dom små, även människobarn.

2010-10-05 22:54:53

AnnA

Jag tror att barn och djur är bra ihop. Mina barn har vuxit upp med hund och i mitt hjärta har djuren en stor plats i familjen. Fast här har du redan gett svaret själv tycker jag. Katten går inte att lita på utan hon biter även er. Hade min hund inte gått att lita på, hade den blivit omplacerad eller avlivad. Antingen hade jag sett till att katten fick begränsat utrymme att vara på, där bäbisen inte ska vara. Eller, om möjligt, låna ut henne till din mamma, tills lillan blir större. Förstår att ditt hjärta värker. Hoppas det löser sig! Kram

2010-10-06 08:50:44

Pocks?

Jag måste revidera mitt inlägg: Jag tror som Anni att djur instinktivt vill skydda även små människobarn - och det gör ju "friska" djur - men om man har ett opålitligt djur så funkar det inte alltid så. Jag själv är kattmänniska och har i princip alltid haft katt runt mig, och bara en av alla katter runt mig har varit så som min katt var - men just henne hade jag aldrig aldrig kunnat ha tillsammans med barn. Nu har vi svärmors katt hos oss mycket och han har varit med sedan Karra var liten och visst har han varit nyfiken coh varit uppe och nosat på henne och velat ligga i samma korg osv - men jag har aldrig känt oro (även om jag inte, som moot säger, velat lämna dem ensamma). Men mellan dessa två kattyper - dvs min lynniga skogskatt, som inte gillade barn och som kunde ge vem som helst en hurring ganska oprovocerat, och svärmors katt, som är en gosig kärleksfull filbunke, är det en enorm skillnad i tillit. Det var bara så jag menade.

2010-10-06 09:11:42

Pocks?

... och så menade jag att om man känner oro för en opålitlig katt så är den nog inte osökt - och jag tror att man ska överväga alternativ i alla fall under en tid. Men det är ju min inställning.

2010-10-06 09:13:06

Dorizz

Suck. Vi hade en Grand Danois som hade ont i lederna när Stora C var liten. Ju större C blev, och ju mer mobil C blev ju svårare var det att hålla isär dem. Men ni förstår väl själva, värsta största klättergymmet! :O Hunden kom inte uypp i tid alltid och ville bara skydda sig och pojken, så efter många månader av grindar och jox bara för att kunna gå på toaletten så fick hunden flytta hem till våra vänner.
Det var ett otroligt svårt beslut. (Och man kan inte jämföra en varnig från en katt och en 60 kilos hund) men jag förstår hur du känner.
Kram

2010-10-06 12:17:43

Bridz

Klipp klorna på katten!

Våra katter har aldrig skadat våra barn på riktigt. Men däremot gett dem en och annan skråma. Och barnen dör ju inte av det, lär sig bara att vara försiktiga med levande varelser

2010-10-07 10:44:02

Info

Namn: -
Född: -
Hemstad: -
E-post: -
Hemsida
Medlem sedan: 2001-08-09
Antal texter: 660
Övrigt

Valspråk

Sing while you may