men ibland orkar jag för fan inte MED folk. jag är supertrött, har hostat hela natten och har inte jag hostat så har mr S gjort det. han är hemma idag, kanske borde jag också ha varit det så jag slapp reta mig på att jag måste tröska igenom dialoger som den nedan:
kollega: vet du om den här råvaran kommer att köpas in i fortsättningen?
jag: jag har ingen aning. som det ser ut nu, så nej, men det kan ändra sig jättefort. men jag VET inte, det är inköpsgruppen som bestämmer sånt [rabblar upp vilka som ingår där].
kollega: jag har fått ett dokument här av X (annan kollega som är på tjänsteresa) där det står att den ska ingå, tror du att h*n vet att den kanske inte ska köpas in nästa år?
jag: ingen aning.
kollega: men h*n skulle väl inte skriva att den skulle ingå annars?
jag: ja, jag vet inte hur h*n har tänkt. och jag vet inte om den här råvaran skall köpas in fortsättningsvis heller. det är nog inget bestämt än.
kollega: men X borde väl veta det? annars skulle väl h*n ha skrivit [substitutråvaran] istället?
jag: alltså, det är ju VÄLDIGT svårt för mig att svara på vad h*n vet eller inte vet. det kanske är enklare om du försöker få tag på X så du kan fråga själv.
kollega: ja, eller så frågar jag Y om h*n vet.
SUCK säger jag bara, jag blir så TRÖTT. ibland hatar jag verkligen människor. är det konstigt att det ser ut som det gör i världen när folk är så in i helvetes oförmögna att kommunicera med varandra?