Hela tiden har jag vägrat att diskutera namn och namnförslag med andra än min sambo. Jag vill inte få en massa förslag och jag vill slippa bli påverkad. Ändå blir jag det hela tiden. Folk frågar, och kan inte ta ett "nej jag vill helst inte diskutera det". Det fortsätter med diskussioner runtom mig, där folk ondgör sig över moderna namn och "ni får ju välja ett riktigt namn, inget såntdäringa konstigt påhittat". "Och inget utländskt". Och så nu har min mamma börjat kalla barnet vid namn... Säger jag att jag vill köpa en påse godis får jag till svar "nej men det är ju dumt, tänk på X". Och i detta fallet råkar X vara ett namn som jag redan när jag var liten hade som tänkbart namn på ett barn, men aldrig har nämnt för någon. Nu känns det helt fel och förstört. Varenda gång barnet nämns använder hon just det namnet, och jag hatar det. Så hur jag än gör slipper jag inte undan, jag blir påverkad hur mycket jag än försökt slippa det.
Nu tror jag fortfarande att barnet är en flicka, men kanske har jag fel. När jag slängde ur mig ett nytt namnförslag igår fick jag en rejäl kickspark i magen... kanske var det ett tecken! :)