s'il vous plait

igår var jag på massage. det var trevligt. i morse vaknade jag med nackspärr. det var mindre trevligt. ibland blir jag bara så. jävla. less på min kropp för det känns som att den bara bråkar och strejkar och sätter sig på tvären PRECIS HELA TIDEN. ska det vara så här, ska det vara så här?

men ja. det går ju över. och det kunde ju ha varit värre.

och mr S och jag försöker planera in ett föräldramöte. alltså ett möte där våra föräldrar ska träffas. det är de som vill detta, inte vi. vi undrar mest hur det ska gå att sammanföra dessa märkliga personligheter utan att det blir pannkaka av alltihop. min svärmor är lite konstig och relationen mellan mor och son är minst sagt ansträngd - men hon insisterar ändå på att vi ska träffas, helst så ofta som möjligt, vilket mr S tack och lov inte är det minsta intresserad av - och en fika med svärmor mer som att sitta och dricka kaffe i ett minfält än någonting annat. inte särskilt trevligt med andra ord. och min mamma är ju OCKSÅ lite konstig och relationenen mellan henne och mig är väl inte heller så lyckad om sanningen ska fram. och min pappa håller sig på sin kant, är fysiskt närvarande men deltar inte.
så jag undrar hur detta ska sluta. just nu verkar det svåraste vara att hitta ett datum som passar alla. med lite tur så dröjer det ungefär till sommaren 2018 innan alla kan. men å andra sidan är detta som att ha ett damoklessvärd hängande över sig, så det är väl bara att bita i det sura äpplet och försöka ta tag i det hela.