jag sitter på jobbet och är rätt så trött. helgen har varit okej, men jag har varit låg, pms och lite äckelgrävande i sitt eget privata helvete är ingen särskilt lyckad kombination, det föder och göder bara känslan av att vara värdelös och smutsig. och det är jag inte. och en tillfällig svacka är inte samma sak som att vara där twentyfour seven, jag tänker inte hamna där igen. så nu går jag vidare och jag vänder mig inte om.
igår var jag hos ortopeden som hade söndagsöppet och fick två hästdoser kortison i foten. jag har visst inte skrivit om foten på länge, men det är en rätt trist historia. jag fick två kortisonsprutor i höstas och det kändes bra i flera månader, sedan gav jag mig ut på en LÄTT joggingrunda för ett par månader sedan, max tre kilometer i lugnt tempo och sedan var det kört igen. nya sprutor (AJJJE)och ny vila, BORING säger jag om det.
nu ska jag visst vara med på någon videokonferens. men först måste jag rasta en liten valp. i sakta mak på min onda fot, men nu ska den ju bli bättre.