igår eftermiddag var jag barnvakt åt lille A, och när jag körde hem på kvällen virvlade det ner stora dasslock till snöflingor. men allvarligt, nu är det varken roligt eller mysigt längre om det någonsin har varit det, nu är det bara jobbigt. i morse hade det dråsat ner ytterligare någon decimeter, så även denna eftermiddag kommer att vara vikt åt snöskottning. jag tycker det är helt okej och man får ju motion, men var fan ska man göra AV all snö? lilla vägen upp till huset blir bara smalare och gårdsplanen mindre för varje gång vi skottar, och det blir svårare och svårare att parkera. eller kanske inte att parkera, men att vända och komma ut därifrån igen. ute på själva gatan är det fullt med plogvallar, så där kan man inte heller stå. jaja, det ORDNAR sig väl. men just nu känns det som att om bara snön försvinner ska jag ALDRIG mer klaga på värmen (men det kommer jag garanterat att göra ändå).
idag ska det komma någon från anticimex och besiktiga huset för hemförsäkringen. vi har i och för sig haft försäkringen ända sedan vi fick tillträde till huset, men de hade inte tid att komma förrän nu. och först hette det att man kunde lämna önskemål om tid, men i praktiken visade det sig att man bara kunde välja någon gång mellan halv åtta och halv tio på förmiddagen eller någon gång mellan halv två och halv fyra på eftermiddagen. och med "någon gång" menades att man ska befinna sig hemma och vänta på att de ska behaga dyka upp någon gång. jag hatar det där med "någon gång", hur svårt kan det vara att bara bestämma en TID? ja, det är kanske skitsvårt, men när man måste ta ledigt från jobbet bara för att sitta hemma och VÄNTA känns det faktiskt rätt så drygt. för aldrig i helvete att någon som säger de ska komma "någon gång mellan klockan si och så" dyker upp i början av det intervallet. nej, de visar sig först när man börjat ge upp hoppet om att de någonsin ska komma och allvarligt funderar på om man har tagit fel på dag.
skorstensrenoveraren har hört av sig och vi har godkänt hans prisförslag. men han kan inte börja jobba så länge det är så här mycket snö, så våra kaminer blir väl inte eldningsbara förrän till sommaren. TUR i alla fall att kanalen som gick från pannan var okej, så att det gick att byta uppvärmning från el till pellets.
i fredags pratade mr S om att han kanske skulle gå på klassträff. och fastän det inte ens hade med mig att göra blev jag så provocerad bara av att tänka tanken. alltså på att det finns något sådant som klassträffar, att det skulle finnas något nöje i att återse en samling sinnessjuka typer som man råkat vara inföst i samma rum som i nio år. jobbiga fingrar började krafsa på insidan av hjärnan och lät sig inte på något vis distraheras av ett glas vin, det finns en avgrund som är som ett infekterat sår, jag borde låta bli det men kan inte låta bli att rota lik förbannat, bända och gräva och klösa bort huden fastän det gör ont.
men sedan pratade vi om att vi ska bygga växthus och jag berättade att jag hittat en sida på nätet med ovanliga tomatfröer, men vi får väl vänta till nästa år med att beställa därifrån för jag har ju redan beställt från ett annat ställe och så sa jag "för vi kan ju inte ha HUNDRA olika tomatsorter" och mr S sa "jodå, det kan vi visst".
det blev en bra kväll i alla fall.