i vanliga fall tar det knappt en halvtimme att köra till jobbet. i morse tog det mig en halvtimme att ta mig ut från vår uppfart, som hade fått en decimeter tung blötsnö adderad till den befintliga. tre gånger körde jag fast och tre gånger fick jag skotta loss mig innan jag äntligen kom ut på stora vägen som var plogad. vad jag är LESS på det här. mina strumpor är dyngsura av allt pulsande i drivorna, jag HATAR blöta strumpor, jag blir helt gråtfärdig av det. så nu har jag hängt dem på tork på elementet på mitt kontor. det är inte så mysigt att gå barfota när golvet är fullt av smältande snö, men jag har satt en liten kupévärmare som blåser snäll och varm luft in under skrivbordet åtminstone.
igår ringde min mamma och ville att vi skulle skjuta upp helgens evenemang till ett senare tillfälle eftersom det ska komma ÄNNU mer snö, och inte mig emot. jag var ju inte särskilt sugen redan från början, och det är inte så att jag direkt längtar efter att få bli stående på E4:an i TIMMAR för att någon långtradare har kört fast i snöstormen heller. och min bror är förkyld och stannade också hellre hemma, men min syrra blev SKITSUR. man tycker ju att hon skulle kunna förstå att a. mamma, som är sjukligt orolig, inte vill att två av hennes barn ska ut och kasa på vägarna i snöstorm, och b. jag och min bror inte HELLER är särskilt sugna på att ge oss ut och kasa på vägarna i snöstorm. men den förståelsen fanns inte och hon pratade i evigheter om hur less hon var på att försöka ordna någonting och så blev det ingenting med det och vår bror och hans fru hade ju aldrig tid och de engagerade sig inte och hon, vår svägerska, hon hade ju sagt redan från början att hon inte skulle följa med och vilken dålig stil och yadayadayada. och jag menade på att det här är ju ändå första gången vi har fått ställa in, och det är på mammas eget initiativ, och vår svägerska har varit med ALLA ANDRA GÅNGER och då är det ju inte ens hennes föräldrar, och det faktiskt inte är KUL att ha en resa på 2 x 30 mil i snöstorm hängandes över sig. men NÄHÄ, min syrra (som bor kvar i my home town) bara fortsatte att tjata om att nu skulle det ju aldrig bli av och så här var det minsann JÄMT, vår bror och hans fru de kan ju aldrig (hon verkar ha glömt att det liksom inte BARA är att hoppa in i bilen och köra iväg när man har småbarn) och jag och mr S fick också en släng av sleven för att vi EN gång tackade nej till att gå och titta på bloody ISHOCKEY som ingen av oss är intresserad av, och "ni lär ju inte ha mer tid nu när ni har köpt hus". och FAN vad trött jag blir på henne, hon vägrar ju för fan att lyssna och ta in något annat än sin egen lilla privata radiofrekvens. jag förstår att hon tycker det är trist för hon har fixat och bokat grejer och nu får hon ringa och avboka. men seriöst, även om hon är sur så kan hon väl för fan HÅLLA KÄFTEN.
ja. men hur som helst blev det en LEDIG helg istället för en helg med resor och socialt tvång, och det känns så skönt. idag ska jag på utbildning på förmiddagen och sedan tänkte jag nog försöka, eh, maska mig i form till helgen. ok, luther? jamen vi säger så då.