Förkylningen hänger seglivat kvar. Vill inte släppa. Jag börjar bli gruvligt trött på min täppta näsa. En enkel förkylning är 100 gånger värre än allt kring graviditeten.
I övrigt, jag och Pojken håller på att leta efter bil. Det är krångligt. När vi började titta på barnvagn sa jag att det var minst lika krångligt som att köpa bil. Men det är det inte. Jag hatar att titta på bil. Det är en så riksdålig affär vilket gör det så svårt att veta vad som är den minst dåliga. Är bilen värd sitt pris? Ska man ha si eller så? Miltal, utrustning, märke, årsmodell. Det är så mycket som vägs in. Och i slutänden står man ändå där och tänker "Vad har jag missat?"
Men innan veckan är slut tror jag att vi har fattat ett beslut. Kanske har vi inte bilen i våra händer, beroende på vilket beslut vi har fattat. Men vi vet vilken bil som är vår. Skönt.
Mamma har varit och handlat babykläder. Hon kunde inte längre hålla sig. Lillesyrran har hunnnit köpa sin bäbis ett första plagg. Pojken och jag har inte ens börjat titta. Jag vill vänta ett eller två ultraljud till.
Men vi har börjat boa på allvar. Och det känns som om allt fler saker sakta börjar komma på plats.
Igår var vi och käkade tapas. Jag prövade att ta en kopp kaffe efter middagen. Och dra mig baklänges, men det smakade riktigt gott!! Jag har inte gillat kaffe sen augusti. Så nu ska jag gå och sätta på lite vatten och göra mig en schysst pressokaffe. Tänk om det smakar gott idag också. Vad fint det skulle vara.
Usch, jag var jättetäppt med mina båda också. Snuv snuv. Och börja inte prata om bil. Vi har just bestämt oss för att köra våra GAMLA tills de faller isär av just den anledningen!
2010-02-01 12:01:01
AnnA
Mysigt att boa till det :)
2010-02-01 14:26:07
Pocks
Åh jag minns också när kaffet började smaka gott igen. Härligt! Och mysigt att våga köpa de där första plaggen. Vi gjorde det efter första stora ultrat - det var en högtidsdag. Vi åkte till Fridhemsplan och gick på kafé och storfikade och shoppade till grynet, som hon också kallades. Bil är svårt.
2010-02-01 14:44:43
Info
Namn
Jazz
Född
-
Hemstad
Stockholm
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-12-27
Antal texter
1 076
Övrigt
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.
Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.
De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.
Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk
Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte