jag sitter och slöar men borde egentligen resa mig och packa en väska eftersom jag ska åka på kurs resten av veckan. det är lite smickrande att vara utvald, det ska bli spännande och säkert bra för karriären, men själva kursinnehållet ligger rätt långt från mitt kunskapsområde, tänk om jag inte fattar någonting? och det kommer folk från alla länder i koncernen, säkert är hela alltet på engelska och min jobbengelska är ju så kryckig. och så måste man umgås och vara social och trevlig, fan vad jobbigt, ge mig en treo.
mitt självförtroende är lite svajigt just nu, häromdagen gjorde jag ett förtretligt räknefel när jag ändrade i en databas på jobbet, ett skitdumt slarvfel som skulle kunna ha fått rätt stora konsekvenser om det inte upptäckts. nu upptäcktes det, och gick att fixa till med en speciallösning. jag VET att det alla kan göra fel, men det är så jävla retligt när det är man själv som är felkällan. jag tycker att jag borde ha reagerat på en summa som helt uppenbart (såhär i efterhand) var fel.
även om de två av varandra oberoende personerna som enligt rutinerna ska granska ändringar i databasen innan de körs in i systemet igen, just för att eliminera misstag gjorda av den så kallade mänskliga faktorn, inte HELLER reagerade utan godkände ändringen. så de har ju också gjort fel, kanske till och med MER fel än vad jag har gjort. men det hjälps inte, jag känner mig skitdum. även om alla säger att det är lätt hänt så känner jag mig ändå helt jävla värdelös.
ja, men jag ska väl försöka glömma det där och gå vidare. åka på kurs, lära mig nya saker, ÄTA HOTELLFRUKOST och sedan är det helg. det blir nog bra, och nu måste jag verkligen packa.