jaha, så var det måndag morgon. igen. jag sitter på jobbet och hoppas att PFH ska hålla sig undan, åtminstone från mig. för helvete, vi jobbar ju inte ens på samma avdelning, så man tycker att det skulle vara enkelt. men det är det tydligen inte. jag vet inte vad det är med folk som liksom klistrar sig fast på en fast man inte vill. MÄRKER dom inte att man inte vill?
förra veckan frågade PFH mig om en jobbrelaterad sak, och jag svarade att jag inte visste, samt att jag inte hade tid att engagera mig i det ärendet och att jag inte TÄNKTE engagera mig i det ärendet heller, eftersom jag har mer än nog av mitt eget. ungefär så sa jag, snudd på ordagrant, och sedan rekommenderade jag henne att fråga sin handledare eller någon kollega på SIN avdelning eller NÅGON ANNAN eftersom jag inte har tid att hålla på med någon slags uppsökande verksamhet i ett ärende som inte är mitt. "inte tid" tyckte åtminstone jag var ett ganska allmänt tema i mina uttalanden, men LIK FÖRBANNAT kommer hon och redogör för vad andra har sagt och trott och tänkt i detta, samt vad hon själv tänker och tror. hon står och mal i evigheter hur omständligt som helst, men jag har väl för helvete inte bett om någon uppföljning i detta ärende. som inte är mitt och som jag inte har tid med. och detta är bara ETT exempel på saker som utspelar sig precis HELA TIDEN. GAH.
idag ska jag, förutom arbeta, gå till gynekologen och ta ett cellprov, samt passa lille A. jag är redan trött. helgen var för kort, veckan är för lång, nätterna är för sömnlösa och så har posten tagit bort en brevlåda där jag tänkte posta ett viktigt brev i morse. när brevlådor försvinner och det är måndagsmorgon så tycker jag fan att världen är lite jobbig. jo, jag har pms också, sa jag det eller?