itchy and scratchy

Tja, här har det varit lite härdsmälta, men nu är det ju bättre. Jag är vilsen och less och glad om vartannat. Mina barn är skitbråkiga ikväll och jag tar till dåliga hot för att de ska lugna ner sig. Jag vet inte vad jag ska göra, annars. I dag är jag sämsta mamman på jorden.

Men i torsdags var jag ganska bra. Sjuåringen och jag for till stan för att ekipera honom, han fick tajta lila jeans och nån lila tröja, very 80'-ish, egentligen inte min stil men fint ändå. Och så fick han skor och grejer och pokemonkort (!!!). Vi pratade och hade det väldigt mysigt.

I fredags var vi på bio, Terminator. Jag gillade den. Mest fick den mig att längta till Usa. I går målade jag uterummet. Min mamma är här och hänger lite då och då. Det är bra. Det är trevligt. Promenerat har jag gjort massor hela våren, snart är det dags att summera men jag tror att det landar på i snitt 2,5 mil i veckan. Det är ganska bra jobbat. Tycker jag.

Dagar som den här önskar jag mig en alldeles egen ö, nästan bara bestående av en slät klippa fast med några tallar också, som skydd för blåsten, och så en stuga, eller en fyr. Där skulle jag sitta och tänka i fred ibland, vandra runt på min ö, klappa på berghällen och alltid ha vindrufsigt hår.

Just nu är jag så less på hela mig själv och min besvärliga person. Bläääää. Kan man få fly från sig själv ett tag?