alla städer ska tömmas

Jag är medveten om att det är dumt att skriva inlägg precis vid den tidpunkt när man mår som mest kajko, när hela huset sover och ens inre är som ett bultande sår. Jag är medveten om det. Men jag kan inte annat. I morgon är det dag igen och solen kommer att lysa och allt kommer att kännas bättre, det är jag säker på, men nu kommer kvällsångesten och attackerar.
Ibland gör man rätt, ibland gör man fel, de här dagarna gör jag så mycket fel men jag vet inte hur ska undvika det. Jag vet inte hur jag ska göra rätt. Det känns mest som om jag är på en febrig vandring käpprätt åt helvete.

Men som sagt. I morgon känns det nog bättre.