rutten dag

You deserve a skinny boost! står det i ett skräpmail jag har fått.
HELL YEAH! skriker jag och knyter läven i luften. Är det någon som förtjänar en skinny boost så är det jag!

Den här dagen har varit RÖVIG rakt igenom, fast nu börjar det lätta. Först skjutsade jag min mor till tåget, sen åkte jag till jobbet och satt där och försökte få tag på folk och krånglade med en grej ett tag och fick börja om på nytt. Efter en svettig kebab till lunch och ett prat med min mycket dryga chef i stockholm höll jag lite smått på att bryta ihop så jag packade ihop datorn och åkte lite gråtande mot stan där jag köpte en fullständigt nödvändig almanacka och sen ringde chefen igen och befriade mig från ett av de svåra januarijobben, och sen åkte jag hem fast jag svängde förbi min mammas hus som nu stod tomt och fridfullt. Jag smög upp i det mörkblå sovrummet och lade mig på sängen och svepte in mig i den där blå ulliga filten, samma filt som min mormor svepte in mig i när vi tog gemensamma tupplurer när jag var fem. Sen sov jag där i en halvtimme, tills himlen utanför var lika mörk som sovrumstapeten.

Och det kanske var vad som behövdes. Lite frid och lugn i ett tyst hus, intrycken har varit helt sjukt många den senaste tiden och vi i familjen har haft NOLL egentid bara vi, och ännu mindre min man och jag. Jag är en social varelse men ibland blir det lite mycket. Mamma har varit här i över två veckor och det är härligt och hon är självgående - men ändå.
Jag åkte hem och fick rester av min svärmors goda kalkon till middag och sen ringde min andra uppdragsgivare tillika svägerska och sa att vi har fått beröm för senaste grejen, hon hade sett på mig att jag var nära att cracka upp och hon ville fånga upp mig och säga att det inte var så farligt.

Såna chefer borde alla få ha. Det är så tacksamt och fint att någon SER en, på riktigt. Och fortfarande är jag hyperstressad och SKÖR som en tönt men det känns ändå bättre. I kväll ska jag nog... dricka en grogg och spela guitar hero. Fast först lyssnar jag lite maniskt på Smashing Pumpkins på spotify och känner mig gråtmild.