somliga vet att dom är starkare än andra

Oj oj vad jag mår bra av lite huslighet och bara-vara efter sådana här veckor av jobb. På förmiddagen idag diskade jag upp litegrann och satte igång att brassa köttgryta, barnen redde sig själva och radion stod på, jag stod lite höftlutad mot diskbänken och mådde fint. Sen har inte stämningen varit den bästa under dagen men saker har blivit gjorda och det har varit fina stunder.

Och det här är mitt sätt att tanka; att till exempel dra igång en stor saffransdeg och en banankaka samtidigt, det verkar obegripligt och jobbigt för en del, men för mig är det skönt, och avkopplande. En handfast syssla. Sen känner jag mig rik när jag lassar in påse efter påse i frysen.

Och det sägs att när barn är extra bängliga och sura beror det på att de har fått för lite tid av en. Jag har jobbat extremt mycket på sistone och även om jag rent fysiskt har befunnit mig hemma också så har jag hela tiden haft ett öga på datorn eller ett öra mot telefonen. Jag har sneglat åt sidan, sagt "inte nu" och varit lite snarstucken. Nu är jag mer hemma men nu kommer reaktionen i form av sura barn, i synnerhet min äldsta och vi hamnar i dåliga cirklar när han söker min negativa uppmärksamhet och gör dumma grejer och jag blir surare och så fortsätter det.

I morgon tänker jag ta med mig honom till min mors hus, han ska få hjälpa mig att måla och vi får en stund för oss själva, med saffransbullar och te och lite jobb. Jag hoppas att det blir bra. Och jag ska se honom i ögonen och jag ska lyssna på det han säger. På riktigt.