it is done

Jag har hela tiden vi har bott i det här huset haft en vag känsla av att något inte är som det ska (mina föraningar har dock sällan något med verkligheten att göra). Dock har de renoveringar vi gjort inte visat på något större sunk. Förra våren gjorde vi en mögelsporsmäting som inte visade något onormalt men faktum kvarstår att barnen jämt är förkylda och jag själv har lite varierade "sjukahus symptom" som kommer och går. Barnens förkylingar beror dock inte så mycket på var vi är. Nåväl jag vet varken ut eller in men jag har i alla fall tröttnat på att gå och nojja över sunkluktande källare och snoriga barn och insett att det är otroligt mycket bättre att veta, även om det kanske innebär storrenovering igen.

SÅ nu när vi äntligen lyckats få lite pluss på kontona igen har jag idag kört ett luftprov nere i gillestugan som ska ge svar på både emmissoner från mögel och andra fuktproblem samt olämpliga byggnadsmaterial. Imorgon ska jag lämna in proverna på mätning och om sådär 6 veckor lär vi bli varse.

Jag vet helt enkelt inte vad jag vill ha för svar. Visst det vore skönt om det inte visade något konstigt men då kommer jag ju tvivla på min mentala hälsa. Nä, jag hoppas jag kommer kunna acceptera och lugnas av ett normalt svar och att jag inte kommer freaka ut totalt av ett svar som visar på något konstigt. Nåväl det lär väl ge sig och allt måste ju vara bättre än att gå och oroa sig och fundera konstant.

Annars har T tappat sin lösa tand idag. Stora tjejen!