Hur vända en gnällspik??

På sistone har folk omkring mej börjat undra om jag mår dåligt. Flera vänner har bekymrat undrat vad det är med mej. Jag har tappat gnistan, blivit gnällig och verkar inte tycka nåt är roligt längre. Jag är alltid trött och negativ och har inte lust att hänga med på kul saker.

Själv har jag skyllt på en efterhängseln förkylning. Jag mår inte dåligt, känner mej inte deppig, är bara lite trött just nu.

Nu börjar jag fundera. Tillräckligt många droppar har urholkat min tjocka skalle. Nåt ÄR fel. Frågan är bara vad. Jag känner det inte själv, känner ingen ledsenhetskänsla eller så, bara en stor trötthet, håglöshet, lite uttråkad kanske, lustlös.

Men det var länge sen jag gapskrattade, länge sen jag var kvillrande glad. Jag har inte gjort nåt särskilt på sistone faktiskt. När jag blev förkyld tappade jag all träning, nu har jag ingen kondition alls. Orkar inte riktigt ta tag i det heller.

När nån kommer med förslag ser jag först problemen. Inte "hurra vad kul" utan "oj, hinner jag det?". Sprudlande Anni med tusen bollar i luften har förvandlats till nån som prioriterar att vara hemma och tvätta. Vad är det för fel på mej?

Mina vänner säjer att dom inte känner igen mej. Faktum är jag inte känner igen mej själv heller när jag tänker på saken. Jag känner mej gammal och trött och urtråkig. Allt det där som jag inte vill vara och egentligen inte skulle behöva vara heller.

Jag skulle behöva vända upp och ner på mej, byta ut mina tankar, göra tvärtom. Men jag orkar inte det heller. Hjälp! Vad är det med mej och hur i hela världen ska jag kunna göra nåt åt mej?