It should have been you

Livet är galet. Och turbulent. Luftgropar överallt. Min mor är här; vi har gått på stan och shoppat och sen gick vi till den flådiga restaurangen bara vi två och hon drack samuel adams och jag drack cola och sen har vi varit på konstvernissage med ungarna och varit ute en hel del och pratat pratat pratat, vi har gått promenad till min vän och där har vi druckit te. Igår drack vi rödvin och åt oxe och sen var vi ute på gården och pratade med mina svärföräldrar och min mans syster som också var där med sin bebis, och jag var i strumplästen och ungarna sprang ut barfota och allt var som en grekisk tokig släktträff.

Och två i min familj är inne på sin andra streptokockvända. De hann dock inte bli så sjuka och nu äter de penicillin. Oturligt nog känns det som om jag är på väg in i ett tredje streptokockrus, det känns nästan för overkligt för att vara sant men så är det.

Mamma och jag youtubar hennes gamla idol Rick Nelson (kolla här) och han är ganska lik Jamie Walters.
Sen shoppar vi stuff på strawberrynet.com och mitt i allt det här känns livet som om det är på väg att tippa över. Till något mindre bra. Eller jag vet inte. Bra och dåligt på en gång. Förändring, i all afall.

Halvbråk med chefen och sen åt andra hållet igen och som topp på det här får jag ett mail av min pappa med världens fetaste beröm i, helt oväntat och konstigt, men han är yrkesfotograf och berömmer mina foton väldeliga, pratar bildjournalistik och beundrar och berömmer ännu mer. Konstigt. Men trevligt.

Och nu ska vi åka en sväng. Yesh.