nobody knows but me

Ikväll ska vi på julbord med bondekooperationen, det vill säga LRF, och jag vill ju vara snyggast av alla (vill inte alla alltid det?) så jag har köpt en ny klänning, svart, basic, ganska tajt, lagom urringning och det är en sån där bra som man kan ha byxor till. Om man vill. Nu sitter jag nästan naken vid datorn och målar naglarna och lyssnar på The Pipettes "Pull shapes" och känner mig enormt girlpowerhög och fjantig på en gång. Mitt nya nagellack torkar snabbt som fan och är blodrött. Mycket snyggt.

På fredag är det också ett julbord i jordbrukets tecken, men om någon vecka är jag nerbjuden till Sthlm då jag ska gå på flott julbord med min nya tidning. Finfint. Hotellnatt därtill!
Vad tackam jag måste vara att ha som ny medarbetare, jag blir helt till mig och känner mig superbortskämd.

Nu kommer mina roliga barn hem från dagis.

Och fler Scrubsreferenser är roliga: att säga LAME med falsettröst. Det händer flera gånger per dag.

Vissa dagar känner jag smaken av ångest i munnen. Då försöker jag välja att svälja bort den.