Nyduschad och varm. Äntligen (faktiskt) kan jag ta riktigt varma duschar utan att bli svettig efteråt. Idag prisade jag också den varma vinterjacka jag köpte så sent som i lördags, samt mina gamla trogna vinterskor som höll mig varm och torr om åtminstone de kroppsdelarna när jag pulsade hem från stationen.
Mycket trött, och jag har mycket att tänka på. Sådant som jag inte riktigt orkar med nu, men det är viktiga saker. Jag måste formulera det, men inte nu.
Och praktiken är rolig. Det är en sådan lisa att jag faktiskt tycker att det är roligt, nästan hela tiden. När saker är jobbiga och svårforcerade annars så gör jag åtminstone något rätt (det är klart: jag kan ju inte få ha det bra BÅDE med "arbetsliv" och kärleksliv samtidigt... alldeles för mycket begärt uppenbarligen).
Imorgon ska jag jobba, men på fredag slutar jag ett och håller tummarna för att tågtrafiken är igång igen för då ska jag åka upp till Norrland och inhåva barnkramar och kattgos och gratis mat.
Och sen, nångång, när jag orkar, ska jag fundera över det där med stoltheten. Och separationsångesten. Och konsekvenserna. Mitt jävla liv.
Dagens: No subtle men/ Anna Ternheim
It's getting late, I think my time is running out.
No one special, nothing lasting within sight.