Bläblä

Shitty day. Dagstid var dagen bra, jag och barnen var hemma och lekte, bakade proggiga muffins, fikade fint, kikade på film. Jag fick dock oväntad och plötslig astma och blir så JÄVLA less på den JÄVLA sjukdomen. Får skitbra hjälp av en för mig främmande tjej via internet, hon är astmatiker och vårdutbildad och hon tycker att jag ev. borde byta medicin till Oxis och Pulmicort istället för att ha kombinationsmedicin. Och ja, kanske. För riktigt bra blir jag inte trots min Symbicort.

Sen har kvällen varit en smula kaosartad, i 2,5 timmar försökte vi lägga två jättetrötta barn men båda verkade plötsligt vara allergiska mot sina sängar, för de ville inte sova, och vi har gått fram och tillbaka, turats om, burit omkring på den lille, gett honom vatten, torkat tårar, gett varandra trötta blickar.
Och sånt här ganska jobbigt krångel sätter igång min ORO. Jag hatar att jag jämt ska noja och oroa mig. Sån var jag väl inte förr?? Jag tror inte det. Men nu jävlar är det ett ständigt orosmoln i min skalle. Och att jag alltid känner mig som Mrs 75 %, jag känner mig aldrig riktigt frisk eller bra.
Och nu ska jag till London och längtar asmycket men oroar mig också.

Ikväll är en sån kväll då vi, jag och min man, skulle behövt massor av tid ihop, men istället var vi trötta som dårar och när barnen väl sov (vid 22:15 typ) så var jag tvungen att jobba vid datorn, och han var tvungen att gå ut i lagårn. Paaah. Och ikväll kommer vi att somna som två trötta och suckande klumpar i sängen.