Latmask

Min käraste vän är en naturbegåvning. Han kan ligga och dra sej en hel dag, dricka kanna efter kanna med te med en bok framför näsan och strunta högaktningsfullt i regelbundna mattider, smutsig disk och "borden". Som tur är, är det smittsamt!

Själv är jag en sån där odräglig typ som måste ut och springa tre varv runt huset med jämna mellanrum för att inte bli helt spattig. Men i helgen har jag suttit parkerad i en kram i soffan och gjort ingenting! Underbart!

Söndag efter sen frukost kurade jag ihop mej under en filt och somnade om, medan käraste vännen krafsade mej bakom örat. Jag tänker bli katt i nästa liv!

Ja, jag erkänner! Jag behöver kramar, gos, snufs i nacken och närhet! Jag behöver nån som tar mej i nackskinnet och håller fast mej tills jag inte behöver springa längre, nån att skratta med, busa med och frossa i rostat bröd med. Jag tänker låsa dörren så han missar tåget tillbaka!