Jag behövde ju inte åka till skolan idag men har ändå en massa saker jag borde och måste göra, alltså ställde jag klockan på halv tio. Lagom smovmorgon liksom. Snoozade en halvtimme, och ställde fram den till elva. Vid det laget var jag så kissnödig att jag bara MÅSTE kliva upp, fast jag egentligen kunnat sova en timme till.
Nu är jag uppe, men inte har jag gjort nåt av allt jag skulle för det. Inte ens ätit frukost.
En riktigt allvarlig form av måndagsapati har drabbat mig idag helt enkelt. Jag förmår inte företa mig nånting alls, och det är riktigt riktigt jobbigt faktiskt.
Men egentligen, hur svårt kan det vara? Det är bara att komma igång ... men det där steeeeeget alltså.
*gnyff*