Struts

Det är inget kul just nu. Jag vill strutsa och stoppa huvudet i ett hål i marken mest hela tiden, även när saker inte egentligen, med normala mått mätta, är vidare jobbiga. Jag vet att det går över, att jag behöver sova mer, äta bra och bara hålla ut tre månader till (men samtidigt är ju det en av sakerna jag vill strutsa för).

Igår tog jag lite ledigt från mitt liv, sköt upp alla måsten och tillbringade hela kvällen i Petrahs soffa med bra thaimat och kladdkaka med hallon och grädde.

Idag har jag haft föreläsning och suttit hela eftermiddagen med projektrapporten (och en bugg vi hade missat. Snacka om panik...) men skjutit upp allt annat. Ringa hyresvärd, läsa Monicas mejl om praktikplatsens hemsida (meningen var att jag ska fixa den som timanställd - men idag ORKAR jag inte ta tag i det och i vilket fall har jag inte hört om eller sett nåt kontrakt än), städa råttbur - det får vänta tills imorgon. Och det vore bra om jag kom ut lite medan det är dagsljus, och går till möllan och köper lite grönsaker och frukt. Och kanske duschar, rent av? Men det står på bonuslistan.
Nu ska jag sova. Vilket i praktiken betyder att jag kryper ner om en timme eller två, men processen med att inte inleda några nya konversationer på icq (möjligen med undantag av Erik. Det finns en undantagsregel för honom), leta upp nåt bra på tv, fixa en kopp te, stoppa in råttorna i buren... och hålla tummarna för att jag somnar före kl2.
Det borde vara skönt med sängen för sig själv, men ärligt talat - det suger. Jag vill ha min alldeles för varma, snarkande karl!
*plutläpp*