Kan inte rubriker

Idag en nyväckt tassande glädje, det liksom spritter lite försiktigt i kroppen. På eftermiddagen skulle en vän från the home town komma förbi, sen tre år tillbaka bor hon bara tio mil från mig men än har hon inte varit här, idag skulle det ske. Huset och dagen visade sig från sin bästa sida. Att sådana små saker kan göra sådan skillnad! Min son och hans farmor kom hem med världens fetaste solros från landet. Jag tryckte ner den i en vas och ställde den på köksbordet. Ser helt konstigt och bisarrt ut med en enda jätteblomma som fyller upp hela vasen. Men otroligt vackert, som att ha tagit in solen i köket.
Alla rum fräscha och fina, ytterdörren stod öppen och släppte in oktoberluft, några feta spyflugor därtill men det fick vi ta, och då kom vännen och det var så fiiiint. Roligt att prata, vi kvittrade och surrade och drack kaffe och jag visade alla våra fina rum som jag är så sprättande stolt över, hon imponerades av färgval och jag var glad att ha en barndomsvän på besök.

Igår var det Kanelbullens dag och jag och min stora son bakade tillsammans. Jag åt en yttepytteliten bulle och den var god.

om rubrikraden inte hade varit så kort så hade jag skrivit "The more I think the less I know" som är en fras ur en Laakso-låt.