Skördefest

Nog för att Stockholm var fint. Och visst har det varit jobbigt på ett sätt att komma hem, väskorna ligger huller om buller i hallen och trängs med utrullade sovsäckar som ligger och vädras, uppackningen är absolut inte klar, jobben sätter igång direkt och så vidare. Men idag kände jag hur jätteskönt det är att vara hemma, vilken underbar lyx. Hela eftermiddagen har jag och gossarna varit ute och först lekt löptävling i trädgården, sen gick vi till verkstan där The Man + dräng städar, sen gick vi förbi några hallonbuskar och plockade lite och stoppade i munnen men sen blev jag hallonivrig och gick hem och hämtade en hink och plockade en liter på kanske tio minuter. Den lille gossen satt i vagnen och sa "MMMM! MMMM!" och pekade på bären, han fick ett då och då som han smaskade i sig.
Jag är ingen van bärplockare och hade inte direkt någon koll på hur hallonris funkar men de rev och slet i mig när jag tryckte in hela armarna i snåren för att hitta de största och finaste hallonen. Inte mig emot, det var en ganska okej smärta med tanke på belöningen: Gigantiskt stora, mogna djupröda hallon. Långt ifrån de ganska hårda små sura hallonen som är vanligare. Och den där söta goda doften!

Stora gossen hade på sig sin lurviga kattmask för ögonen och lekte Pelle Svanslös, han plockade hallon han också. På vår egen mark. bara det känns ju häftigt. Hundra meter från vårt hus. Där var det trädgårdstomt för längelängesen så i det uppvuxna gräset står det gamla knotiga äppelträd som hallonriset slingrar ihop sig med.

Sen gick vi till svärmors land och drog upp morötter och rödbetor, sen in efter emaljdurkslaget och plockade mängder av röda vinbär. Allt med sensommarens svala vind som ackompanjemang, det är ljuvligt att det är sensommar. Jag arrangerade min skörd på gräsmattan ihop med kantareller som jag fick av svärmor igår, men nu funkar inte kameran. Damnit. Jag tänkte lägga ut bilder här så att alla skulle få se prakten och bli duktigt avis.

Till middag blev det sen kokta färskpotatisar, kokta morötter och kokta rödbetor med chevre och ett par smörklickar.
Och kvällsmat blev hallon med grekisk yoghurt.

På förmiddagen var jag och kidsen till stan för att köpa en grind till trappan inne, den gamla är sönder och ettåringen kryper uppför i en rasande fart. Det var en fin tripp det också, skönt att färdas på välbekanta vägar. På vägen hem satt jag och hade armen bakåt där lillRogga satt, jag klappade honom lite förstrött i håret och smekte hans panna. Efter ett tag tog han tag i min hand med sin hand och satt och höll den så länge, länge, i ett stadigt tag. "Jag älskar dig så mycket mamma" sa han sen och jag höll på att börja lipa. Buhu.
Sen sa jag ett smeknamn till honom som han uppenbarligen inte gillade för han sa "Så får man inte säga till sin lilla älskling! Säg förlåt!"

Nu ligger det stora barnet och ska somna alldeles själv i sitt sovrum. Stort steg för oss även om jag vet att många ungar har somnat själv sen de var pyttepyttesmå. Så har det aldrig varit här, nattningen har varit ett stort problem. Kanske är det på väg att förändras.

Min man är ute och eldar skräp i en STOOOR brasa, själv vet jag inte vad jag ska göra, jag kanske måste sätta mig med en kopp te och nya Elle.