Smålandsfiasko

Fiasko grande kan man säga. Eller inte. Det beror på hur man ser på det. Vi åkte ner till Småland i fredags och hade tänkt att åka hem nu på söndag. Redan på lördagen upptäckte vi att vi alla tre (hela familjen utom bebisen) blev väldigt allergiska. Min mamma plus sambo har en katt, men det har de haft väldigt länge så det var inget nytt. Vi är allergiska alla tre, det har vi också vetat länge, men vi har inte direkt blivit sådär allergiska när vi har hälsat på. Katten var ju dessutom bortlämnad på pensionat som vanligt, och huset var städat. Men tydligen har vi blivit mer känsliga på sistone så vi var tre mesiga snörvlare. Det kändes inte särskilt hållbart. På lördagen var vi på någon pryttlig julmarknad och kom hem med bröd och ost och på söndagen for vi till min styvsyster som jag inte har träffat sen i februari. Hon har varit i bedrövligt dåligt skick men mår nu bättre. I love her <3 även om jag känner mig långt ifrån henne.
I måndags for vi till Ullared, mamma + vi. Det kändes lite riskabelt på grund av vädret men vi vågade oss iväg ändå. Köpte en massa junk fast mest bra och nödvändiga grejer.
I tisdags åkte packade vi in allt i bilen och åkte till Göteborg för att träffa comley, honom har vi inte träffat live på två år så det var verkligen dags. Han bjöd på käk i sin schyssta lägenhet och sen pratade vi och lyssnade på musik och sen fick vi sova i hans sovrum. <3 till Comley också.
Idag gick vi upp vid 05:20 och for hemåt vid 05:45. Nu är vi alltså hemma igen, flera dagar tidigare än beräknat, hem till kyla, räkningar, och plötsligt en febervarm pojke med 39 graders feber. Vardag.

Jag försöker övertyga Flake om att vi måste skaffa nya Playstation 2 så att vi kan spela spel och glo på dvd-filmer. Jag vet inte om det är bra men det verkar ju vara det.

Jag hade så mycket att skriva men jag kommer inte på ett skit. Vill bara uppdatera lite.

Den här semestern har jag/vi ätit så dåligt, jag har ont i magen och har säkert gått upp ett par kg. Men ändå känner jag mig snygg. Det känns lite ovant, och det går säkert över snart men just nu känner jag mig on top rent utseendemässigt. Det beror säkert på spegelminen, SÅ snygg ser jag ju inte ut för andra (ni vet med hakan framskjuten osv) men i spegeln är jag snygg. För mig själv. Jag kan stå där och tänka "men gud vilka snygga axlar jag har" och när jag såg min spegelbild i bilrutan i dag tänkte jag att mitt hår såg snyggt ut och att jag såg ganska foxy ut i min gröna sjal. Haha.
Så tänker jag om min familj också. Det är strul och ibland pissjobbigt med båda kidsen men jag skulle aldrig nånsin vilja vara utan. Ibland bara spränger det till i hjärtat, när vi sitter samlade och jag tänker "ojOJ vilka fantastiska människor jag får ha som min familj".


Nu ska jag gå ner och krama min familj.