Avlusning II

Fuchsiorna är i duschen med alla lössen ordentligt tilltvålade. Själv har jag parkerat i soffan framför 3 musketörer (varför heter det så - dom är ju egentligen 4?), invirad i fleecefilt med älgar på (present från min kära syster). Lägg till detta en sniff av pepparmint, från mina insmorda fötter, en stor kopp te och bilden är komplett! Vad kan man mer begära av en fredagkväll?

Käraste vännen i telefonluren - jo, det är en extra bonus! Vi har känt varandra i 100 år, nåja, åtminstone känns det så. Jag kan säja "...du vet den där filmen med han den där du vet, han som dog i slutet" och han fattar precis vad jag menar!

Ibland ringer vi varandra när vi ser nåt kul på TV eller läser nåt bra i en bok och bara läser ett stycke eller berättar och delar ett gapskratt. Det finns liksom bara ingen annan i hela världen som kan förstå så precis vad det var som var så roligt. Det är mer än interna skämt - snarare kompatibla hjärnceller, snudd på telepati ibland. Telefonen kan ringa och han säjer bara "critical mass of cute på ettan" - utan att presentera sej, utan att ens säja hej - och då vet jag att det är söta valpar eller nåt på TV som jag bara MÅSTE oooa och aaaa åt!

Saknar! Sñiff!

Fast annars har jag det rätt bra här i min soffa. Kära TV3 har t o m lagt in små kisspauser åt mig - hur kan dom veta att jag är inne på min tredje kanna te? :-)