Som om det inte vore nog så är det nu mer. Migränen har löpt amok så fullständigt att jag får anfall nästan dagligen. De dagar jag inte har migrän har jag annan huvudvärk. Jag har fått en knöl i ena bröstet, klart tumörsuspekt. Läkaren tog det på fullaste allvar och skickade en remiss till stora sjukhuset för mammografi. Men eftersom det är en pandemi är det köer och trots att det är cancermisstanke får jag vänta i två månader. Alltså, vafan?! Så nu är jag sönderstressad för att jag har en möjlig tumör i bröstet, ena barnet mår psykiskt dåligt, andra barnet har varit hemma och sjuk sedan början på november, jag blev av med mitt fasta jobb, blev snuvad på nästa jobb, jag har migrän och huvudvärk var och varannan dag, och jag är fruktansvärt trött. Jag orkar bara inte. Min grundsjukdom, alltså en av de flera jag har, spökar och jag går fortfarande på kortison. Jag kan inte sänka, då blir jag kraftigt försämrad.
Alltså, orkar inte. Jag har vabbat hela veckan och borde naturligtvis försökt jobba, men vad gör man?! Nytt (tillfälligt) jobb och mer än halva tiden vabb. Jag har nog vabbat sisådär 75% av tiden hittills.
Jag har pratat med vårdcentralen om sjukskrivning och de tyckte inte det var orimligt men jag måste vänta på läkarbesök till min ordinarie läkare. Jag vill verkligen inte, men nu orkar jag bara inte. Jag kan inte köra slut på mig så till den milda grad att jag inte orkar upp igen, det går bara inte. Jag är redan på god väg.