Vi avvaktar.

Det skulle ju har varit fixat nu.
Jag frågade också om det verkligen gick att sätta in en spiral kort efter ett missfall. Jodå, det behövde inte gå lång tid alls emellan.
Så jag hämtade ut jättepaketet på apoteket. Tog kommunala medel in till stan och upp för trapporna till mottagningen.
Först en liten koll, sen sprialen in, sen klart! Move on with you life.

Så skulle det ha varit. Men så klart blev det inte så.
Nej. För det är inte alls så att det bara är att sätta in en spiral några dagar efter ett missfall.
Det får inte finnas någon fosterhinna kvar (om jag kommer ihåg saken rätt)
Och i mitt fall var det oklart.
Hahahahahaha! Jag undrar om jag någonsin har varit på ett vårdbesök där resultatet har varit solklart. Jag verkar alltid befinna mig på gränsen, i gråzonen eller i området "oklart".

Så barnmorskan och jag fick springa upp till läkaren. Läkaren tittade. Jodå, hon höll med. Det var högst oklart. Det fanns något där, om än litet. Så osäkert hurvida man borde avvakta men instättandet, eller om det bara var att köra på.
Man valde att avvakta.

Avvakta kan betyda så många saker. Tex kan det betyda att du åker hem och gör ingenting.
Det betyder det inte här.
Avvakta betyder att först ska jag ta ett blodprov denna vecka (gjordes imorse), sen ska jag ta mig tiden att ta ett nytt blodprov nästa vecka (inplanerat tordag) Dessa två blodprov, som mäter gravidhormon i blodet, ska jämföras och se att hormonet sjunker mellan provtagningarna.

Därefter ska jag bli kontaktad för vidare beslut.
Vidare beslut kan ju som det tydligt framgår, vara en rad olika saker.
- kanske måste jag in och ultraljudas igen. Av en läkare.
- Kanske kan läkaren efter det besluta att det nu går att sätta in en spiral.
- Kanske kommer läkaren fram till att det inte går.
- Då kanske jag få ta mer mediciner för att hjälpa kroppen att bli av med resterna av det liv som aldrig var ett liv.
- Kanske måste jag skrapas.
- Kanske något helt annat än det ovan.

Vem vet.
Vi avvaktar.