det känns som att jag är i en hormonsvacka som har varat i EVIGHETER, så kanske det inte är hormoner utan...livet? eller klimakteriet? eller livet ändå, fast jag har väl egentligen inte direkt något att klaga på jämfört med hur många andra har det. väl? så kanske klimakteriet, MEN SKA DET VARA SÅHÄR NU, tänker jag lite surt och bittert och går och muttrar och svär över att allting är så jobbigt, motigt, tungt och helvete, måste det alltid vara så jävla stökigt överallt att jag nästan fantiserar om att säga upp mig eller flytta. och en kvart senare kan jag ändå vara helnöjd med livet, tycka att allt är fantastiskt och kul och känna att jag är så himla lyckligt lottad. eh, ja. det kanske är livet ändå, jag vet inte.
igår var i alla fall en deppdag. allt kändes jobbigt och motigt. var på valpkurs med stumpen och irriterade mig på att instruktörerna är så helkassa och gör alldeles för svåra övningar som kanske passar de äldre valparna och unghundarna, men det är rätt många som är runt 4 månader och då kan man enligt mig inte begära varken att de ska gå fot när någon sitter och skramlar med en godisskål precis bredvid, stå tätt intill en annan hund utan att reagera på den, sitta kvar när föraren går 30 meter bort eller klara en inkallning mellan två andra hundar som står med bara ett par meters mellanrum, det är för svårt.
hade man nu varit en dryg jävel så hade man ju kunnat säga till dom där instruktörerna att varför gör ni inte som jag gör, INDIVIDANPASSA så att man lägger upp momenten så att de som behöver extra utmaningar får det och de som inte kommit så långt får det lite enklare, alla får lyckas, alla får utvecklas, alla blir nöjda. men så fullt så dryg är jag alltså bara i tanken och jag tänker också att jag hade ju inte uppskattat om någon annan instruktör gick kurs för mig och lade mig i mitt upplägg och mina övningar och man ska ju behandla andra som man själv vill bli behandlad och DET ÄR INTE MITT PROBLEM. så jag håller käft och kör lite mitt eget race och avstår de övningar som jag inte känner för att göra och åker hem tidigare ibland. och jag borde verkligen inte bry mig alls. jag går ju ändå en annan valpkurs som är mycket bättre, jag har tillräckligt med kunskap och verktyg för att jobba på egen hand, jag borde bara vara i en bubbla med stumpen och se det här som lite extra störningsträning och inget mer, när jag skriver det känns det helt självklart. men så kommer hormonerna eller livet eller vad det nu är som river loss logiken och låter den skvalpa runt i ett till synes ändlöst hav av MEN VARFÖR ÄR FOLK SÅ JÄVLA DUMMA I HUVUDET?-känslor lite hur som helst.
jaja. det där var i tisdags. igår hade vi tillsynsbesök från en myndighet och det gick så otroligt bra och jag kände mig för en gångs skull otroligt väl förberedd och kompetent som få. sen åkte jag hem och såg fram mot min "lediga" kväll, alltså den enda kvällen förutom lördag som jag inte har någon form av aktivitet efter jobbet. alla aktiviteter är självvalda så det är inte jobbigt SÅ, men den där "lediga" kvällen är det ändå lite extra guldkant på. nähä, men när jag kom hem så hade minsting varit dålig i magen och diarréat ner ett golv och en matta, så det var bara att kavla upp ärmarna, ställa upp fönstren på tvärdrag och börja skura. minsting själv var pigg och glad som en lärka så jag är inte så bekymrad utan misstänker starkt att han ätit fallfrukt igen, det har hänt flera gånger nu i höst trots att jag tycker att vi försöker plocka upp vartenda äpple vi ser på marken. men tomten är stor och frodig och minsting är väldigt snabb och väldigt matglad och har uppenbarligen noll förmåga till konsekvensanalys.
ja, så var det med den "lediga" kvällen, men den blev rätt bra sen ändå, jag tog mig iväg på en liten promenad och degade sedan i soffan med en bok.
idag kom jag till jobbet och så hade någon spillt typ energidryck på golvet i mitt rum och jag svor över vad folk har att göra på mitt rum när jag inte är där (det är inte på något sätt förbjudet, men p g a livet eller hormonerna kändes det som en jävla KRÄNKNING), vem spiller och torkar inte upp och är det mitt jävla LIVSÖDE att skura golv eller? så bra början på dagen, not. idag hade jag tänkt sitta och jobba ostört med att förbereda ledningsgruppsmötet nästa vecka, men så fick jag mail från en av våra säljare att idag hade han minsann vägarna förbi och tänkte passa på att göra ett besök så att vi kunde gå igenom en del långsiktiga projekt som vi jobbar med. FINE, där rök den planeringen. han är trevlig, så det är inte betungande SÅ, men samtidigt känner jag att jag inte riktigt har tid, men eftersom han är ute och reser så himla mycket så får jag alltid anpassa mig efter det. jaja, det blir väl bra. jag får väl passa på att försöka få undan så mycket som möjligt innan dess då, hej och hå.