När nog är nog

Jazzie 2018-01-30 22:18 (inga kommentarer)
Förändringen kommer först krypande.
Ett missnöje här, ett missnöje där. Det växlar hela tiden med bra saker. Och dagarna rullar på.

Men så en dag kommer tanken.
- Tänk om...
Och när den väl skjuter rötter går det fort.

Jag försökte säga upp mig för ett år sen. Men det blev inte så. I början var jag lite besviken, speciellt när jag såg många kollegor som slutade med fina avgångsvederlag.
Sen hände lite positiva förändringar på jobbet och jag la det åt sidan.

Så hände det med Sambons jobb och det var inte längre aktuellt att hålla på att säga upp sig, pröva något nytt eller gå tillbaka till skolbänken. Inte för min del i alla fall.
Men jobbet har inte gått åt rätt håll. Och jag har blivit alltmer negativ och gnällig.

Förra veckan kände jag att det kanske var dags att göra något annat.
Det har inte en gått en vecka sen jag tänkte tanken i rena ord. Och nu råder det inga tvivel. Jag SKA därifrån.
Inte lämna företaget, det känns fortfarande ett bra val att en av oss har ett jobb som ger en inkomst. Och det räcker att en av oss börjar på något nytt och okänt.
Men nytt jobb inom företaget ska det bli.

Jag kontaktade en gammal kollega och undrade om han hade några jobb att erbjuda. Så idag satt vi och hade intervju-lunch.
Jag har inte hunnit fråga runt mer och nu vet jag inte om jag bör göra det eller om det här är intressant nog.

Nu är det ju inte sagt att det är en done deal efter den här lunchen. Kanske hittar han en annan kandidat som han tycker passar bättre.
Det är mest om jag ska ha inställningen "Det här vill jag ha" eller om jag ska ha inställningen "Tja... ska kolla lite till så jag drar lite på detta"

Jag vill in i hans ände av företaget. För jag tror det är ett spännande område. Jag har inga egna idéer vad jag vill göra. Så jag vet inte vem jag skulle fråga som skulle ha något bättre att erbjuda. Utan det skulle kanske vara att fråga någon annan som jobbar i en helt annan del. För att på så sätt jämföra olika hörn av företaget.

Vi får se.
Men imorgon måste jag börja limma ihop ett CV och skaka fram några passande referenser.
Beslutet är fattat. Nog är nog.

Info
Namn
Jazz
Född
-
Hemstad
Stockholm
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-12-27
Antal texter
1 076
Övrigt
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.

Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.

De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.

Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk

Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte