Idag fick vi brev från Skatteverket.
Brevet innehöll ett Hindersprövningsintyg och ett Vigselintyg.
Om en månad och en dag blir Sambon min man.
Det är lustigt hur saker och ting funkar hemma hos oss. Vi har varit förlovade sen 2012. Då var vi ju på väg att få Tusse, men sen hade vi nog tänkt att ta tag i det där med bröllop.
Genom åren har vi så klart pratat om det. Många gånger. Men vi har inte ens kommit in på vad för typ av bröllop vi vill ha. Vi bara svävar omkring i ämnet utan att egentligen komma fram till något eller fatta de ens grundläggande beslut för att faktiskt komma till skott att börja planera.
Så blev jag gravid.
- Jaha, sa Sambon. Då blir det inget bröllop 2018 heller.
- Kanske inte 2019 heller, svarade jag.
- Om vi inte gifter oss först...
Och helt plötsligt hade vi inget svårt att bestämma. När vi slutade försöka tänka hur det ultimata bröllopet skulle se ut. När vi slutade tänka hur det skulle se ut i ögonen hos alla andra och bara gjorde det för oss.
Det blir ett litet bröllop. Bara vår närmaste familj. Men alla beslut är lätta. Och en stor sten har lyfts från mina axlar. Det ska bara bli roligt.
Visst, det blir inte den där stora festen jag tänkte mig när jag var 20.
Men å andra sidan, jag har ju alltid jättemycket ångest varje gång jag ordnar en fest. Alltid orolig om folk ska tycka det är roligt. Så många gånger har jag själv glömt bort att ha roligt på mina fester. Fullt fokuserad på allt som inte blev som det var tänkt. Och fullt upptagen med att få allt gjort som ska göras. Både före, under och efter festen.
Sen sitter jag där och undrar vad som blev av den där festen.
Under våra förlovade år har jag säkert klurat på 50 olika typer av bröllop. Hittat fel och brister i dem alla. Nu bara gifter vi oss. Skiter i vad för servetter som ska ligga på borden. Hell, vi kommer inte ens lägga ner en massa energi på vilken mat som kommer serveras.
Enkla lösningar. Snabba beslut. Och mer tid att se fram emot att bli man och hustru.
Grattis! och ett bröllop är alltid lyckat, hur det än ser ut. För det är ert bröllop, och ni som gifter er. Så vad ni än gör kommer det vara perfekt för er, jag lovar. <3
2018-01-10 21:24:29
Lisasan
Grattis!
2018-01-13 22:17:19
Labonita?
Vad roligt! Grattis ❤
2018-01-16 21:18:17
Pocksigen?
Åh på allt - både glädje och sorg i tre texter här på raken. Jag önskar dig allt det bästa, gamla kåtte. Du är värd det och många gånger om. Stor kram!
2018-01-18 14:26:39
Info
Namn
Jazz
Född
-
Hemstad
Stockholm
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-12-27
Antal texter
1 076
Övrigt
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.
Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.
De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.
Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk
Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte