ja, det var ju en jävligt konstig fredag. det går inte att säga annat. och ändå hade vi ju tur. det hade kunnat gå så himla mycket sämre. men ändå. jag satt fast inne i stan ett tag, kunde inte riktigt ta mig hem, men lyckades till slut vid åttatiden. hem till älskade hunden som inte fattar att något är konstigt utan bara är sitt vanliga härliga knasande.
så börjar en ny vecka. en vanlig vecka. fast inte.