on and on and on

.jag 2016-05-26 08:22 (inga kommentarer)
sådär, då ska jag väl föreställa vara back in business igen efter två dagars korvstoppningsutbildning. den var bra, men det är så m-y-c-k-e-t, det här nya jag ska jobba med. kul, men svårt och rätt så mycket mer ansvar som gör att det ibland känns mer läskigt än kul. men nu har jag åtminstone lite mer kött på benen.


sedan hade det väl varit tacknämligt om man bara hade kunnat få ägna sig åt det och sluppit hantera sin neurotiska mamma parallellt med att gå en utbildning. jag undviker i det längsta att berätta något som innefattar att man ska resa någonstans för henne eftersom det i hennes värld i princip är lika med självmord, men hon har ju dessvärre lärt sig det här med sociala medier och får reda på det i alla fall om man inte smyger med det där också, och det får väl finnas någon gräns för hur mycket man ska behöva smussla med sina förehavanden när man är snart 48 år, känner jag. men det finns ingen hejd på hennes fantasi om vad som kan hända i samma stund som man korsar kommungränsen, det är tåg som spårar ur, flygplan som störtar, trafikolyckor, terrordåd och kommer man väl fram helskinnad så står det mördare och våldtäktsmän i vartenda gathörn och sen ska man ju hem igen med allt vad det innebär av diverse inbillat risktagande. så jag tror jag har fått minst hundra sms de här dagarna med frågor om var jag är, hur jag mår, när jag förväntas vara tillbaks på hotellet (för där kan inget hända), och framför allt när jag förväntas komma hem (för där kan inte heller hända något) och jag lovar väl att höra av mig så fort jag kommer hem och var är jag nu, hur långt har jag kommit, hur långt är det kvar och jag glömmer väl för allt i världen inte att sms:a när jag kommer hem (som om det fanns den minsta chans att glömma) och så vidare och DET ÄR SÅ TRÖTTSAMT. och går tyvärr inte att ignorera heller, då blir det bara värre. och just nu är min mamma ännu mer ur balans än vanligt med tanke på pappa och hans tumör så det går liksom inte att resonera med henne, det gör det väl egentligen aldrig men ännu mindre nu. men ja. det är som det är, jag ville bara få det ur mig.

igår kväll var jag hemma strax innan elva, mr S sov redan men för mig tog det evigheter att varva ner och komma till ro, och sen ringde klockan lite efter fyra och jag kände mig som en liten eländig vrakspillra men det var ju bara att pallra sig upp och iväg. eller det var väl mest luther som tyckte det, ingen annan hade väl sagt något om jag hade tagit sovmorgon idag eller någon annan dag heller för den delen. men jag vet inte, jag tycker jag blir bara ännu segare om jag vet att jag måste jobba till halv fem-fem sådär. så jag får väl hälla i mig kaffe och försöka ta mig genom dagen.

för vad är det sen? hem och städa, lämna böcker på biblioteket och sen till brukshundklubben och hålla kurs. det är avslutning så jag känner att jag nog får slänga ihop någon kladdkaka eller något sånt också och ta med, men det tar ju inte många minuter.

och ja, min lediga helg var inte så ledig som jag först trodde. för JÄTTELÄNGESEN, typ i februari eller nåt, fick jag ett meddelande på facebook med frågan ifall jag kunde hjälpa till på en agilitytävling i helgen som kommer. svarade att jag tränar viltspår på lördagsförmiddagarna och att jag var upptagen på söndagen (eftersom N fyller år den här helgen så visste jag inte då om hon kanske skulle ha kalas eller ville ha barnvakt så det kändes bäst att inte boka upp hela helgen), men om det behövdes kunde jag göra en insats på lördagseftermiddagen. sedan hörde jag INGENTING, varken bu eller bä, och eftersom jag inte hört någonting så tänkte jag att de har väl fått ihop folk i alla fall, speciellt som jag läste i deras facebookgrupp att de nu skickat ut funktionärslistor och jag inte fått någon. men nähä, igår fick jag ett nytt meddelande "du ska komma till klubben kl 12 på lördag och vara hindervakt". så där rök den eftermiddagen. det gör mig ingenting egentligen, vädret ska vara okej och att vara hindervakt på en agilitytävling är nog något av det minst ansträngande man kan vara i funktionärsväg. fast jag hade ju verkligen inte vågat lita på att någon som var lite löst tillfrågad i februari fortfarande skulle vara tillgänglig i slutet av maj när man inte ens kan bemöda sig med ett "bra, då sätter jag upp dig på funktionärslistan" som bekräftelse. LITE dålig stil tycker jag att det är, men det spelar ingen roll nu. och SÖNDAGEN är åtminstone ledig. N ska inte ha något kalas och behöver inte barnvakt och jag tänker inte göra ett skit mer än skriva klart min hemtenta. med facit i hand var det extremt onödigt att släpa med sig dator och grejer med ambitionen att sitta och jobba lite med den eller något annat på tåget eller på hotellet. no way, jag blir så socialt slutkörd av såna här grejer att det enda jag orkade göra var att titta på tv och lyssna på musik. men det är lugnt, tentan är i princip klar, den behöver bara finputsas litegrann.

nä, men nu ska jag väl försöka beta av lite vanliga jobbgrejer som har samlats på hög innan jag börjar sortera i alla papper och anteckningar från kursen. gäsp. kanske lite kaffe först?



Info
Namn
-
Född
-
Hemstad
-
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-10-20
Antal texter
1 752
Övrigt
Valspråk

det finns inget mörker. det finns bara brist på ljus.