alltså, det där med att ha mycket att göra är en sak, men det där med att ha mycket att göra utan att fatta vad det är man ska göra, det plågar mig lite. eller rätt så mycket. och så den här JÄVLA förkylningen, som är inne på tredje veckan nu. vaknade klockan två i natt av att näsan rann samtidigt som jag var helt igentäppt och knappt kunde andas. jag fick gå upp och ta nässpray och vänta på att det skulle hjälpa och sedan kunde jag förstås inte somna om. summa nattsömn: cirka fyra timmar, så det känns väl sådär.
och så på jobbet. jag har en kollega som har fått reumatisk värk, och hen tycker att det är så kallt på hens rum även om elementen är uppvridna på max. till saken hör att vårt värmesystem är ett skämt, det är om- och tillbyggt hur många gånger som helst och förmodligen helt feldimensionerat, och det ska ses över och termostaterna ska bytas någon gång i framtiden, men det har ju som bekant inte funnits pengar till någonting överhuvudtaget och budgeten för nästa år är inte klar, så det lär ju ändå dröja. men kollegan har ju ont NU, så då föreslog jag att vi väl kunde köpa ett sånt där litet elektriskt oljeelement som hen kunde ha på sitt rum. och så var det en som skulle ombesörja det förra veckan, men det blev inte av och så tog jag upp det idag på lunchen och då var det en annan som sa att hen kunde åka och köpa det. "behöver vi ha chefens tillstånd"? undrade hen, och jag sa att det trodde jag väl inte, för ett sånt element kostar ju bara några hundralappar. nä, men då dundrade väl hen ÄNDÅ in till chefen (varför ens fråga mig då, om hen ändå tänker göra precis tvärtom?) och sa "du, jag sticker iväg och köper ett element som NN vill ha på sitt rum, det är inga problem va?" och chefen bara: NIX. och jag blev så jävla förbannad att jag var tvungen att gå därifrån och lugna ner mig. så jävla tröstlöst att liksom alltid behöva jobba i motvind och uppförsbacke med exakt ALLT. och kollegan med värken hörde också det där nixet och blev ännu mer sänkt än vad hen redan är av sin värk. och jag tänkte att nä, jag ger FAN i alltihop, nu går jag till facket, nu säger jag upp mig, nu ska jag aldrig mer engagera mig i någonting, nu, nu, nu. och sen kom den här IDIOTEN som varit och frågat chefen och undrade vad fan kollegan skulle ha ett element för, hens element var ju varma och jag bara snäste att: JAG ORKAR INTE PRATA MED DIG NU. och jag har nog nästan aldrig snäst åt någon på jobbet överhuvudtaget, jag brukar behärska mig men nu var måttet fan i mig rågat.
fast sen gick jag till chefen och frågade hur tidsplanen såg ut för den här översynen av värmesystemet, och sen sa jag att kollegan måste ha hjälp nu annars kommer hen att sjukskriva sig, och det är verkligen lose-lose, och det höll ju chefen med om och sen kunde han plötsligt gå med på ett inköp. jag VÄLJER att tolka det som att han inte fått tillräckligt med information om kollegans sjukdom, fast sen tycker jag väl inte att man ska behöva frysa fingrarna av sig inomhus vinter efter vinter bara för att det inte finns pengar att fixa värmesystemet heller. men i alla fall. dagens problem löst, kollegan blev glad och jag slapp gå hem och vara arg.
i morse öppnade jag ett worddokument som jag tänkte att jag kunde fila lite på min hemtenta på under lediga stunder idag. dom har dock inte infunnit sig, så jag ska väl hem nu och se om inspirationen infinner sig istället. hoppas kan man ju alltid.