alltså, det här med att försöka sno ihop de sociala bitarna i hösthekten är ju inte precis någon barnlek. ända sedan i somras har mina föräldrar tjatat om att de vill komma och hälsa på, men det har av olika anledningar inte låtit sig göras. och då har det inte bara varit på grund av mig, de har också varit upptagna. och mitt i det så går svärmor omkring och sjunger några halvkvädna visor om att det skulle vara så roligt att träffas. nu råkar svärmor fylla år om några veckor och då har hon sagt att det skulle vara så roligt att ha ett kalas, och då kom jag på den BRILJANTA idén att lägga ihop pliktbesök från mina föräldrar med någon pliktfödelsedagsmiddag med svärmor och så kan man bjuda alla på restaurang, slipper en massa bök och sen är det bara att bocka av från listan över tråkigt men nödvändigt.
mr S berättade detta för svärmor häromdagen och hon var på, eller så uppfattade han det i alla fall. hon har tidigare mumlat om att det skulle vara så roligt att ha ett kalas, och mr S har då sagt att om hon vill ha det och vill att vi ska komma så får hon återkomma med datum och tid, men det har hon inte gjort. så då hittade jag ett datum när både vi och mina föräldrar hade tid, och så bad jag mr S ringa svärmor och bjuda in henne. nä, men då hade hon väl bestämt att just den dagen så skulle hon ha sitt förbannade kalas och hon hade bjudit in sina bröder med familjer och lite andra människor hon tydligen umgås med, så det gick ju inte att ändra. VI hade dock inte fått någon inbjudan eller information. så den fina plan A, med ett smidigt restaurangbesök, gick ju i stöpet direkt. plan B blev då att dra iväg mina föräldrar till svärmorskalaset och dricka kaffe och umgås en liten stund, men nä, då hade hon tänkt bjuda på mat. och det låter väl kanske inte så märkligt, men svärmor kan inte laga mat, kan inte koordinera några tider så varenda gång man ska äta hos henne så far hon dels omkring som en uppskruvad leksak och är helt hysterisk för att ingenting är färdigt samtidigt, och dels måste man sen sitta där och äta sönderkokt potatis och tugga på något segt kött som hade behövt koka i tre timmar till, men det är inte det värsta utan det kommer sen när man ätit upp och tagit en liten portion till och sedan artigt tackar nej till att ta om en tredje gång och svärmor säger "nej, jag visste väl att ni inte skulle tycka om det" med martyrstämma, och så får mr S ett utbrott av irritation. och helt plötsligt kändes middag med svärmor OCH mina föräldrar som en förfärligt dålig idé.
så mitt förslag till plan C blev att helt enkelt skippa maten och bara åka dit och dricka kaffe och äta tårta, men då kunde svärmor inte säga en ungefärlig tid för det, eller ens om hon tänkt sig att det skulle vara lunch eller middag eller någonting. "men vad har du sagt för tid till de du har bjudit", undrade mr S, men det kunde hon inte redogöra för.
så plan D är nu att skita i alltihop som har med svärmor att göra den helgen. det var mr S' förslag, fast i samma andetag sa han att han ändå gärna ville träffa sin ena morbror för det gjorde han aldrig annars. så jag vet inte. men det är väl FAN också att det inte ska kunna få vara lite smidigt för nån gångs skull.
ja, men annars hade jag min ena hundkurs igår, och även om det var både kallt och blåsigt så hade vi roligt och alla har gjort såna framsteg. nästa vecka ska vi avsluta med en liten träningstävling, det ska bli kul hoppas jag.
idag ska jag till vårdcentralen och träffa lilla kuratorn för förhoppningsvis sista gången. känner mig inte speciellt pepp på det, men det är väl bara att beta av på den där listan över tråkiga måsten. eller ja, jag hade väl kunnat ringa och säga NÄE, DU ÄR JU HELT VÄRDELÖS OCH NU SKITER JAG I DET HÄR, men, tja. nä. jag är väl för mesig. och så gillar jag inte att ringa. men mest mesig då.